Min 3åring ogillar min nya!!!

Jag hade en kompis med EXAKT det problemet med sin treåring. Hon var helt knäckt (mamman alltså) men det löste sig med tiden!
Om jag förstått det rätt så befinner isg barn rent psykologiskt i en fas i 3 årsåldern där de inser att hela världen inte snurrar runt dem själva, barnet är också medveten om familjen och att mamma och pappa är nått viktigt och om hon går på dagis är det ännu tydligare.
Min kompis teori var att hennes son, i det fallet då, inte ville att den nya kille skulle göra NÅTT som ansågs bara pappa-saker.  

Hon lät det mest vara bara, respekterade att sonen sa ifrån och hennes kille tog det med ro och fanns med i bakgrunden endå, det släppte lite av sig själv efter ett tag ju mer de umgicks.  

Så för henne gick det bra, men jag minns att hon tyckte det var sjukt jobbigt och det kan jag förstå, men prova ge det mer tid :)

Ja här har det varit snabba ryck! Ut ur ett förhållande och raskt in i ett nytt. Bråttom bråttom..... Kanske  för bråttom för en liten 3-åring?

Vi har en liten tre åring som hatar allt.

Jag hatar dig, jag hatar gungan, jag hatar duschen osv. Det är ett stark ord som man reagerar på och dessa små vet vilka ord man reagerar på. Deras ordförråd är ju mer utvecklat än deras tal. Det betyder inte att han hatar mig, gungan eller duschen utan han gillar inte att jag säger till honom, han gillar inte när han trillar av gungan och han gillar inte att duscha. Jag svarar alltid att jag vet att du inte tycker om ????? Men det är något jag måste säga till dig om, du får ont när du trillar av, man måste duscha.

Ju mer vi förklarar desto större del av ordförrådet kan de behärska. De har så många ord de kan men vet ännu inte hur de ska använda dom.

Din dotter tycker i te om din nya? Eller är det förändringen hon inte tucker om egentligen men kan inte sätta ord på det utan då blir det personen som är förändringen hon riktar detta mot. Egentligen borde hon ju rikta detta mot dig TS som utsätter henne för förändringen men eftersom du är hennes trygghet projicerar Jon den på din nya kille.

Hon tycker precis som vi andra. Du har gått otroligt snabbt fram med att byta ut en karl mot en annan. Klok dotter du har.

Du går för fort fram. Varför ska han hjälpa barnet med saker redan?

Jag hade nog backat ett steg. Försökt träffa nya killen när inte dottern är med eller när dottern sover. Det kan vara väldigt traumatiskt för barn när deras föräldrar sepererar, inte så konstigt att hon reagerar på det sättet hon gör. Hon är dessutom mitt uppe i trotsåldern!

Min systerdotter hatade mig som pesten när hon var tre, jag tog det med ro. Det gick över, jag var inte på henne heller utan tog det lugnt då när det var så. Nu är jag favoritmoster.. Visserligen den enda mostern oxå! *Asg!*

Bestämd ska du absolut inte vara! Du kan ju inte förvänta dig att ett litet barn ska ställa om på det sättet? Först försvinner pappa ena dagen och nästa dag kliver en främmande man in och ska bo med henne?
Backa och lugna ner er.

Ta det lugnt och fundera på om din tid med dottern har förändrats? Hinner hon få lika mycket uppmärksamhet, närhet, leksällskap mm. Det är lätt att tycka att barnen blir så självständiga och så duktiga samtidigt som vi glömmer bort att de är små.

Min dotter fick syskon i juni och vi har haft mycket trots på sistone. Efter en långhelg ensam med båda barnen hade jag god lust att lämna bort henne för att få en liten paus. Hennes sätt att visa att hon blivit åsidosatt är att hitta på en massa dumheter och vara klåfingrig till tusen. Plus att allt går så långsamt med kläder och mat som hon egentligen fixar galant.

Nu går jag en föräldrautbildning och vi har fått i läxa att leka med barnen minst 10 minuter per dag. Vinsten är en mer närvarande förälder och att jag tagit mig mer tid att reflektera över mitt föräldraskap. Här har dottern också pratat om att hon vill inte gå till förskolan, hon gillar inte den fröken utan BARA den nya o s v. Då jag samtidigt märker att hon trivs har hon bara fått prata på, nu någon vecka senare är det lugnare. Senaste läxan är att berömma våra barn mer och därmed kanske slippa tjata lika mycket.

Du kan jämföra din dotters situation med att din nya pojkvän skulle låta en älskarinna flytta in hos er. Kanske inte så uppskattat antar jag ...       

Flytta inte ihop bara. Du kan ju träffa honom när dottern är hos pappa och så kan ni träffas mycket ute tillsammans. Hemmet ska ju vara en frizon...