• yremil

    Yr i över 10 år, konstant?

    Hej! har haft problem med en yrsel sen jag var 10 år ungefär (fyller 20 i mars). Jag har varit på massa utredningar, har varit hos flera läkare som konstaterat att det inte är något fel fysiskt på mig.

    Min yrsel är av "gungande" typ. Det känns aldrig riktigt som jag är stadig och jag har fått extrem ångest flera gånger utav denna yrseln. Nu har yrseln blivit ett problem igen sen ungefär 2 månader tillbaks. Jag har problem med att jobba (jobbar på ett taxibolag och sitter i växeln). 

    Jag klarar nästan inte av att bara vara med kompisar längre, jag sitter mest i min säng och oroar mig för allt som komma skall osv. Jag har börjat röra på mig mycket mer än jag gjorde förut, jag har gått på massage, jag har försökt sluta snusa (men jag är otroligt nikotinberoende så det är väldigt svårt).

    Är det någon som känner igen sig? Kan detta vara psykiskt? det är vad alla läkare tror, eller är det något de bara säger så att det ska få slippa mig?

    Har också blivit överkänslig för ljud på sistone. Höga och plötsliga ljud kan göra att det känns som att det "skär" i örat.  
    Jag har testat så mycket och det känns ändå bara som att yrseln blir värre och värre för varje dag. Jag går hos en psykolog sen en månad tillbaka ungefär och jag tycker att det är skönt att prata ut om mina problem men jag har inte märkt någon skillnad på yrseln.

    Jag är livrädd för medicin men har ändå tänkt på anti depressiva den senaste tiden eftersom jag verkligen mår psykiskt dålig PÅ GRUND AV denna yrsel. Jag skulle anse mig själv som en positiv och glad människa när jag inte har denna jäkla yrsel. Har en del bagage sen min barndom och mina egna personliga anledningar, men jag anser att jag har bearbetat dessa då jag har gått hos psykologer förut och mått bättre inom kort tid.

    Har läst runt lite på forumet och ska testa köpa magnesiumtabletter imorgon, är det något som kan funka?
    Har också bokat tid hos en kiropraktor imorgon som går på 600kr, men jag har inget val. Jag måste försöka må bättre snart, jag klarar inte av det här. 

  • Svar på tråden Yr i över 10 år, konstant?
  • läkarstudent

    Ush, stackars dig . När utreddes du? Om det var länge sedan, när du var barn, så kanske det är värt att göra om det. Vetenskapen går ju trots allt framåt även om det går långsamt, så det kan ju hända att de hittar något nu som de missade då. Det kan dock stämma att det är psykiskt. Fobisk postural yrsel finns det något som heter, som ger just gungande yrsel. Mot detta kan antidepressiva av SSRI-typ faktiskt hjälpa, så jag tycker absolut att du ska testa det. Psykologhjälp funkar tyvärr inge vidare mot yrsel, även om den är psykisk, men däremot kan det hjälpa mot de psykiska besvär som yrseln orsakar, och hjälpa en att hantera det. Det finns även typ balansträning och sådant som kan underlätta lite även om det inte påverkar yrseln i sig. Jag hoppas verkligen att du hittar något som funkar för dig.


    Don't argue with idiots - they will drag you down to their level and then beat you with experience
  • yremil
    läkarstudent skrev 2013-10-02 16:28:35 följande:
    Ush, stackars dig . När utreddes du? Om det var länge sedan, när du var barn, så kanske det är värt att göra om det. Vetenskapen går ju trots allt framåt även om det går långsamt, så det kan ju hända att de hittar något nu som de missade då. Det kan dock stämma att det är psykiskt. Fobisk postural yrsel finns det något som heter, som ger just gungande yrsel. Mot detta kan antidepressiva av SSRI-typ faktiskt hjälpa, så jag tycker absolut att du ska testa det. Psykologhjälp funkar tyvärr inge vidare mot yrsel, även om den är psykisk, men däremot kan det hjälpa mot de psykiska besvär som yrseln orsakar, och hjälpa en att hantera det. Det finns även typ balansträning och sådant som kan underlätta lite även om det inte påverkar yrseln i sig. Jag hoppas verkligen att du hittar något som funkar för dig.
    Tack! Ja, det var två-tre år sen jag utreddes ordentligt, men det är svårt att veta var man ska börja någonstans.

    Fobisk postural yrsel låter som att det stämmer på mig otroligt mycket. Men jag är så rädd för biverkningarna och hur jag kanske inte kommer kunna leva utan medicinen sen? Har en pappa som är beroende utav mediciner, dock på grund av smärta. 
  • Gästande

    Rädsla för yrsel kan trigga yrsel. En attack ger nya attacker. Tio år låter dock som lång tid. Fundera på när du blir yr och vad som utlöser det. Kom tillrätta med dessa situationer, det kan du göra genom KBT, kognitiv beteendeterapi, fås genom vårdcentralen.

  • Gästande

    Ps. För lite sömn kan ge "gungningar", och eftersom du är rädd för yrsel kan dessa sekundsnabba gungningar leda vidare till yrsel. Se till att sköta om din kropp, lev hälsosamt, och om du sitter i en taxiväxel kanske det är ett stressigt jobb? Stress, för lite sömn, vad mer har du som kanske kan påverka dig negativt? Gör en lista.

     

  • yremil
    Gästande skrev 2013-10-04 04:05:15 följande:
    Ps. För lite sömn kan ge "gungningar", och eftersom du är rädd för yrsel kan dessa sekundsnabba gungningar leda vidare till yrsel. Se till att sköta om din kropp, lev hälsosamt, och om du sitter i en taxiväxel kanske det är ett stressigt jobb? Stress, för lite sömn, vad mer har du som kanske kan påverka dig negativt? Gör en lista.

     
    Har aldrig känt mig särskilt stressad. Har varit hos en kiropraktor nu som sa att jag var otroligt stel i nacken så jag hoppas att han kan hjälpa mig.

    Hade problem att sova när jag var mindre pga denna yrsel, men har sedan dess inte haft sömnproblem. Har lärt mig att somna trots att det gungar. 
  • yremil

    Har även märkt att när jag känner av gungningarna osv så drar jag upp och spänner axlarna och nacken. Kan detta ha något med yrseln att göra?

  • jjoohhaann

    Spänningar i axlarna och nacke kan absolut vara en orsak till din yrsel. Men samtidigt om du har lidit av yrseln i 10 år har du då gått och spänt dig sedan då var 10 år gammal? Tror jag inte. 

    Hur är du som person? Jobbig uppväxt? Du verkar baserat på ditt inlägg, vara en orolig själ. Stress och ångest orsakar ofta yrsel och overklighetskänslor. Som Gästande skrev, oron över din yrsel triggar dig och ger dig ännu mer yrsel. Jag tror definitivt inte att du är fysiskt sjuk.. 

    Du MÅSTE bryta denna onda cirkel. Utan mediciner eller hjälp genom exempelvis en KBT terapeut kommer du aldrig att bli bättre. Jag har själv lidit (lider dock fortfarande men nu kan jag leva normalt) av yrsel pga min panikångest. När det var som värst för 2,5 år sedan kunde jag knappt gå utanför dörren utan att vara livrädd att jag skulle ramla ihop och dö på fläcken pga den grova yrseln. 

    MIN HISTORIA...

    Jag var endast 17 år när detta inträffade, så jag blev sjukskriven från skolan i 6 månader, efter det hoppade jag av eftersom att jag skulle få gå om en klass i gymnasiet. Jag låg hemma varje dag och var helt psykiskt instabil och trodde att jag hade alla hjärtsjukdomar man kan ha och en hjärntumör. Men en dag fick jag FAAN nog av att leva ett sådant liv så jag bestämde mig för att ta tag i saken ordentligt. Jag gick till läkaren och gjorde en hälsoundersökning. Alla tester var bra så jag fick bekräftat att jag inte var fysiskt sjuk, vilket jag trodde skulle göra saken bättre men det förblev oförändrat. 1 månad senare fick jag en remiss till en KBT terapeut. Efter en utvärdering började jag med SSRI 150 mg/dag och gick regelbundet hos denne KBT terapeut 3-4 ggr/vecka.

    Redan efter 3 månader blev jag stegvis starkare. Jag bestämde mig för att ta tag i min utbildning och fortsatte att sträva mot mitt drömyrke - Sjuksköterska. Nu, 1.5 år senare är jag färdig med gymnasiet + att jag är utbildad Undersköterska. I vår ska jag söka till högskolan, Sjuksköterskeprogrammet. 

    Min panikångest är bort, men jag lider fortfarande av yrsel till och från och kommer kanske aldrig bli av med den. Men jag vet hur jag ska behärska den och jag accepterar den med öppna armar. Jag vet också att den är helt ofarlig och att det är psykiskt. Det är min hjärna som vill spela mig ett spratt.

    Jag gick i regelbunden KBT i ca 6 månader, sedan mådde jag bara sämre av att gå dit då det påminde mig så mycket om hur dåligt jag mådde 6 månader tidigare. Nu för 3 månader sedan kom jag och läkaren fram till att jag ska trappa ner på min medicinering. Från 150mg till 100mg/dag. Nu 16 december ska vi sänka dosen ytterligare till 50mg. För att stegvis avsluta den helt och hållet.

    Det jag vill komma fram till är: DET TAR TID! Låt det ta sin tid, alla har vi jobbiga perioder i livet.  

    Lycka till! 

Svar på tråden Yr i över 10 år, konstant?