Ibland vill min tioåring inte åka till sin pappa över helgen.Hon gråter förtvivlat och jag får inte fram varför.Vissa helger går bra men ibland vill hon bara va hemma säger hon.Hon har själv försökt byta dag eller helg men då blir pappan sur och tvär.Finns bara en muntlig uppgörelse av olika skäl men ska man tvinga iväg henne? kommer hon då att känna att hon förlorar sin enda trygghet.
Jag skulle ha svårt att låta en 10-åring stanna hemma om h*n inte klarade av att säga varför h*n inte ville träffa sin andra förälder. De är stora nog att klara av att förklara sig tycker jag.
Försök klämma fram vad de beror på.
Kanske ska ha en mamma period ett tag?
Du skriver "åka" - är det långt bort eller i samma stad?
Om det är nära kanske det bara ska vara dagumgänge ett tag? Det kan ju i så fall vara även på vardagskvällar eller skollov.
Jag misstänker att flickan kommit in i för-tonåren och helt enkelt trivs bäst hemma. Hon tycker antagligen att det är tråkigt, men kanske även ovant, att vara hos pappan. Behöver alltså inte vara ett skvatt fel på pappan - bara ett barn som börjar bli stor och har egna åsikter.
Kräv att hon specificerar varför - det räcker ju med att hon säger att det är tråkigt.
Kanske pappan inte riktigt hängt med i flickans utveckling och inte tar sig för åldersadekvata saker med henne. T ex att gå på Skansen när man är 10 kan vara urtrist - men Grönan är super! Kan det vara så enkelt?
det var i den åldern våra barn fick börja välja själva... det är ju deras umgänge och deras tid. huvudsaken dom träffar pappan nångång. ibland har dom fått åka även om dom inte vill bara för att jag är upptaget med nåt spciellt, eller om pappan planerat nåt speciellt.