Någon mer som varit osäker innan ni skaffat barn?

Jo det är klart att tankarna har kommit och fortsätter att göra det men det är lika bra att köra på om man har en längtan.
Det andra får man ta allt eftersom.
Och det brukar oftast ordna sig bättre än man kunde föreställa sig.
Även om man förlorar sin frihet så känns det värt det iaf tycker jag för att man får ett sånt oerhört utbyte och gensvar ifrån sitt barn.

Jag har exakt samma rädslor och nojjor!! Men har bestämt mig för att bara köra, och ta allt det där läskiga eftersom! :)
Jaiks!! Hehe

Jag tror också att graviditetshormonerna lugnar och tar bort en del rädslor automatiskt precis som de kan påverka humöret i övrigt.
Jag var väldigt rädd innan men sedan när jag väl blev gravid blev jag lugnare.

Tack för era svar och skönt att höra att det finns fler.
Kan tänka mig att det ändras när man väl blir gravid, men just att våga ta det steget.
Tror att jag nojjar mycket för att jag väntat så länge med barn. Nu har jag ju haft min frihet så många år och vant mig vid ett liv utan barn. När vi var på semester och såg alla andra med barn så tänkte jag "vad skönt att inte ha barn", älskar att resa och njuta. Vet att det går göra med barn också men samma harmoni och lugn kommer det ju aldrig bli...

Varför ska jag längta efter barn samtidigt som jag tycker det är så himla skönt att inte ha några... Hm... 
Ingen bra kombination alls. 

Har bestämt oss för att försöka nu  
Rädslan kommer nog alltid finnas där men allt ger sig väl med tiden!

Åh vad roligt!! :) kanske kan följas genom denna resa och dela tankar och ventilera här lite. Känns som att det är lite svårt att prata med andra. Verkar inte som att alla lider av Samma rädslor och nojjor. Själv har jag min första äl nu. Känns så sjukt konstigt att inte tänka på att skydda sig utan att medvetet ha sex i syftet att göra barn. Lugnar mig med tanken att det nog lär dröja innan det tar sig så man hinner vänja sig lite. Men sedan tänker jag, shit. Tänk om det tar sig på en gång!? KUL!!! Eller!?!? Hahaha fast när man väl får plusset blir man nog överlycklig oavsett :)

Tror säkert man kommer oroa sig hela tiden!
Innan man blir gravid, under graviditeten och sedan när barnet är fött lär man oroa sig över om man gör ett bra jobb som manna och allt vad det innebär! Jag är en riktig oroare, så kan ju bara tänka mig!!

Nu har jag en vecka kvar till bim. Nervös som tusan! Är det nåt där? Tänk om det blir plus? Tänk om jag ångrar mig!? Haha ja du hör ju ;)

Hur går det för dig?

Det kommer bli så bra för dig!

Jag hade bestämt mig att aldrig skaffa barn, av alla de anledningar du skriver och några till. Sen blev jag 34 och insåg att jag kanske missar något.

Innan jag blev gravid hann jag fundera många gånger på om jag verkligen vågar. Nu är jag gravid i v 20 och det är underbart. Dock så kände jag precis i början "shit vad har jag gjort" men nu, speciellt när man sett bebisen på ul så är alla tvivel bortblåsta och allt känns underbart.

Yolo: Åh det där var ungefär precis vad jag behövde höra! :)