Var bor ni och varför?

Jag bor i England sedan lång tid tillbaka och trivs så bra att jag antagligen aldrig kommer flytta hem igen. - Beroende på utbildning är lönen mycket god eller mycket dålig, inkomstskillnaderna är enorma här. Det är enklare att få jobb i England men det är också enklare att bli av med sitt jobb. Det är också fler deltidsjobb så det är inte helt ovanligt att lågutbildade har två jobb. - Bostad är enkelt att ordna. I London är det dyrt att bo medan övriga landet har rätt humana priser. UK-standard på boende är låg i förhållande till svensk standard. - Det är stor skillnad mellan skolorna och det är svårt att få in sitt barn på en bra avgiftsfri skola. Jag har min dotter i privat skola, det är dyrt men bra. Inte ens alla privata skolor är bra så det gäller att noggrant kolla upp skolor innan man väljer. - Vården är i princip gratis om man väljer att gå via NHS. Men det är långa väntetider så jag väljer privata alternativ. Dels via min arbetsgivare, dels ur egen ficka. - Kollektivtrafiken är dyr. Jag kör bil. - Klimatet är regnigt. Det regnar mycket och ofta. Jag hade aldrig valt England före Sverige om jag inte vore högutbildad och tjänade som jag gjorde. Det finns i princip bara fördelar med Sverige om man inte befinner sig på den övre delen av inkomstskalan i England.

Bor i södra Spanien med min man och dotter på 2.5 år. Det jag gillar med Spanien är människorna samt att allt är väldigt billigt, jag jobbar i Gibraltar vilket gör att vi kan leva på en lön. Det som är dåligt är all byråkrati, så fort du ska göra någonting så är det 15 papper som ska fyllas i tex när du ska skriva in dig på sjukhuset eller registera dottern i skolan. Dock så trivs vi väldigt bra med vädret samt området där vi bor vilket uppväger byråkratin. Möjligheter till jobb är inte så stora i spanien men i Gibraltar finns det en hel del jobb om man har data vana eller kan språk.
 

Så sant det är det säkert :) Dock är det ganska skönt när det är klart, men kan tänka mig att invandrare i Sverige kanske känner likadant inför den Svenska byråkratin.

Vi bor i Tyskland, jag trivs bra men skulle jag ha flyttat hit med den kunskap jag har idag hade jag varit mer tveksam. Vi hade tur som fick dagisplats (via mitt jobb), det har annars tidigare varit väldigt svart. Snart maste emellertid alla föräldrar erbjudas plats fran det barnet är ett ar. Jag är den enda kvinnan jag känner med barn som arbetar heltid och det märks att samhället inte är anpassat för det. Det finns tex mycket aktiviteter för barn pa eftermiddagarna och undervisningstimmar (en del av mitt jobb) läggs utan hänsyn till dagis öppetider. Jag är lite orolig för hur det blir när min son börjar skolan om nagot ar, för skolorna slutar runt lunch och fritids, om det finns, haller lag kvalitet. Kanske försöker vi hitta en svensk aupair.

Skattesystemet här är anpassat efter att man är gift och efter att en tjänar mycket och den andra lite, sa vi kommer antagligen att gifta oss iar. Vi tjänar relativt bra bada tva, men vissa människor tjänar väldigt lite och det verkar finnas en hel del fusk med kontrakt. Det hade jag inte riktigt förväntat mig. Varden är i princip gratis och väldigt bra och människor är generellt trevliga. Det är lätt att vara svensk i Tyskland, da de har en väldigt positiv bild av Sverige. 

Annars är det mer hierarki och folk använder titlar betydligt mer, tex Dr. xxx. Det är lite knepigt att veta om man ska använda Du eller Sie och jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att folk som träffas presenterar sig med efternamn och inte förnamn.

Jag bor på Island och trivs jätte bra. Om det är bättre eller sämre än i Sverige vet jag inte. Det mesta är som i de andra nordiska länderna. Det är väldigt barnvänligt, tycker jag i alla fall. Dagis och skolor fungerar som i Sverige. Dagis kostar förvisso lite mer men å andra sidan får du själv bestäma hur mycket och när du vill ha ditt barn på dagis och ingen ifrågasätter vad föräldrarna har för sig. Man betalar för den tid man vill ha barnet på dagis och de flesta har bara den tid de behöver för att få lägre avgift. Skolmaten kostar, men inte mycket ca. 300 kr i månaden och man får även köpa pennor, skrivböcker och annat skolmaterial själv från första klass. Ofta kan man köpa det genom skolan billigt. Föräldrarledigheten är lite väl kort, en förälder kan ta max 6 månader och samanlagt 9 månader. Efter det är det dagmamma tills barnet får plats på dagis vilket ofta är runt 2 år. Både mammor och pappor jobbar och hemmafruar är inte vanligt. Klassskilnaderna är väldigt små, nästan obefintliga och men kallar varandra du och använder nästan bara förnamnen.
En annan nackdel är att enda sättet att ta sig utomlands är med flyg och det är oftast dyrt. Men så är det ju på de flesta öar. Det mest är dyrt och konkurensen är alldeles för liten vilket ju inte är så konstigt med en befolkning på bara 320 000. Alla känner alla och många är släkt. Vilket kan vara en nackdel när det gäller politik och liknande. Men i andra situationer är det en fördel.
Trots den ekonomiska krisen sedan 2008 är levnadsstandarden hög och arbetslösheten låg jämfört med många andra länder. Lönerna är inte så höga,men min man har medelinkomst och jag studerar och vi klarar oss mer än väl på det. Vi lever inte lyxig men ungfär som vi skulle gjort i Sverige vid samma situation. Eller kanske bättre till och med. Vi har hus och två bilar och det går runt trots att min enda inkomst är studielån just nu. Det är dyrare att hyra bostad än att köpa och alla som kan äger sin bostad. Bil är i princip nödvändligt om du inte bor på gångavstånd från jobbet. För kollektivtrafiken är inte mycket att hänga i julgranen. Men den har ändå blivit bättre än den var när jag flyttade hit för 15 år sedan.
Det jag trivs bäst med är naturen, klimatet (jag är varken förtjust i värme eller extrem kyla och här håller det sig runt 0° större delen av året och det är inte många sommardagar det går över 20°), den avslappnade mentaliteten passar mig bra (allt ordnar sig och man planerar inte mer än nödvändligt).
Det finns nog fler ställen i världen jag skulle trivas bra på, men nu trivs jag förträffligt här och vi ser ingen anledning till att flytta.

I USA. Flyttade för att undkomma gräshoppesvärmen som Den Käre Ledaren anser vara nödvändig. Kommer eventuellt låta mina barn gå på universitet i Sverige eftersom det är dyrt här och skattebetalarna hemma gott kan stå för det istället annars kommer jag aldig sätta min fot i Sverige igen.

Jag bor och är född i Estland. Det mesta är väl som i andra huvudstäder i nordeuropa... Mina barn kommer att få bo och gå i skola här iaf :) Och till skillnad från Sverige så är kollektivtrafiken gratis.. Yay! :) Kommer nog aldrig flytta till Sverige igen...