Hejsan. Jag behöver tips och råd. Jag har en dotter som är 15 år. Och oftast på nätterna så hör jag från hennes rum att hon ligger och snyftar, precis som att hon gråter och är ledsen. Vilket jag tror att hon är. Jag vet inte vad jag ska ta mig till för att få henne på rätt köl igen.
Eh så du menar att du hör att hon är ledsen men du går inte in till henne och tröstar henne och frågar henne om du kan göra något för henne?
15 år är en skit tuff ålder.. Jag är 29 och minns fortfarande hur det var och jag kan bara tänka mig hur det är dagens samhälle.. Trösta henne, visa att du alltid finns där när hon behöver dig. Det framgår inte i din TS om du vet varför hon är ledsen? Försök prata med henne. Vill hon inte berätta så pressa henne inte. Ber hon dig gå ut från rummet så gör det men säg att du finns där ute. Gå in igen en stund senare. Försök stötta henne så gott du kan. Lycka till.
Usch minns när jag var 15 år som om det vore igår (är 23 år)... Det var en riktigt tuff ålder. Viktigt är att visa för henne att du finns där och stöttar henne i vad det än kan tänkas handla om. Men ge henne också det andrum hon behöver, OM hon vill vara ensam, men som ovanstående skrivit: var i närheten och kom in lite senare igen. Jag skickades till kuratorer och skolsköterskan titt som tätt för att "prata", bland det värsta jag varit med om.. Om hon vill prata med någon annan äldre så hjälp henne, om inte -tvinga henne inte. Hoppas det löser sig för henne snart. Att vara 15 är inte alltid så lätt :/
Man daltar inte med sitt barn genom att visa för henne att man finns där. Dalta är för mig något annat. Hon behöver dig, hon måste känna att hon kan berätta allt för sin mamma. Önskar att jag kunde det när jag var 15, men tyvärr fick jag undanhålla vissa saker.
Jag tycker att hon ska få sova hos dig om ni båda tycker det okej.
Önskar er en mysig kväll idag :)
Men, har ni inte pratat? Om hur hon mår och varför? Är du inte engagerad i hennes liv? Vet du vad som händer i hennes vardag?
När jag var femton grät jag mig nätterna igenom en period, dels på grund av ångest och dels på grund av att jag var så jävla hormonell.
Tror det är rätt vanligt bland tonåringar i femtonårsåldern 
Haha ja de är vanligt kan jag intyga att man är så i den åldern men de är lika jobbigt för det