Orolig och frustrerad

Min exman struntar i att vi har gemensam vårdnad. Han planerar helt efter eget huvud. Vår 13-åring åker tex till kompisar 15 mil hemifrån och sover över hela helger utan att jag varit med i diskussionen. Hon får göra vad hon vill hos sin pappa och hon vill nu bo på heltid hos honom. Han alienerar vår dotter från mig, medverkar inte till att påverka henne i min riktning. Föräldrabalken är tydlig med vilket stort ansvar som vilar på föräldrarna att barnet ska ha tillgång till båda sina föräldrar och gemensam vårdnad kräver gemensam planering/beslut. Vi går på samarbetsavtal hos familjerätten och vår kontakt börjar dra öronen åt sig och tycker pappan beter sig konstigt. Men mer än så händer inte! Hon frågar MIG varför han gör som han gör! Någon som har liknande erfarenheter och/eller någon tanke? Har nu träffat dottern EN gång på två månader, men vi har flitig sms-kontakt.