Adopterad

Jag är adopterad och kom till Sverige när jag var 3 månader . Har alltid känt att jag passar in, att jag är välkommen.
Och det gör så ont att tänka så.
Jag är från en välbärgad familj och vi har rest över hela världen och har gjort allt som jag drömt om att göra. Men jag har även haft en traumatiserad barndom , med föräldrar som kanske inte skulle vara föräldrar.
Och jag tog hand om min bror som fick diagnosen ADHD tidigt.
Men det kommer en vardag också , och när jag är ensam gör det ont i själen. Började dansa som strippa när jag var 17 år. Började skära mig i handlederna tidigt. Jag tänker på självmord varje dag.
Är det någon som har känt samma sak? Skriv gärna. Gärna bara seriösa svar