• LindaSvensson

    HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!

    Hejsan! Jag behöver otroligt mycket hjälp och vill veta vad andra utanför min omgivning anser om mina och min sambos planner. Jag kan säga att jag känner mig sjukt spänd och stressad. 

    Jag och min sambo bor i en lägenhet (en två) som han har köpt och står på. Jag är fortfarande skriven hos mina föräldrar men bor här. Han är 22 och jag är 18. Vi har varit tillsammans i drygt ett halvår och älskar varandra jätte mycket. I Januari friade han till mig på min födelsedag. Allt kändes så otroligt underbart! Han jobbar som murare och tjänar mellan 15-25 i månaden. Medans jag pluggar gymnasiumet hemifrån (distans gymnasium) och kommer antagligen vara klar till nästa höst. Just nu är min inkomst 3000kr i månaden av skolan. Tillsammans har vi också vår underbara hund!

    Både jag och min sambo/festman har planner på att gifta oss dem kommande åren. Vi vill ha hus och jag vill kunna ha jobb direkt efter jag slutat skolan. (kvittar vad det är för jobb bara jag får in pengar o kan behålla det). Vi har också planner på att gifta oss. Och tänkte åka till Thailand till jul. Men det kan vi väl fet glömma nu, för att:

    NU TILL DET STORA PROBLEMET! Eller vad man nu ska säga!
    HAN VILL ATT VI BÖRJAR FÖRSÖKA SKAFFA BARN! Och vi har redan börjat!  
    Ja, det är klart jag vill ha barn. Och jag ser väl inga större problem med att få barn nu. Men jag hade faktiskt velat ha jobb först och pluggat klart. Och hur ska vi kunna bo i en två med ett barn? Barnet ska ju helst ha ett rum innan den fyller 2? Ska vi då hinna skaffa hus på 2 och ett halv år? Jag kan ju plugga undertiden jag är gravid och när jag är hemma med barnet efter födslen men kommer jag hinna med att skolarbete? Då måste min sambo lägga ner sin tränning som bodybuilder och vara hemma mer. Det stora problemet är ju inte kompisar för jag och min sambo är inga direkt festpirar. Men vi har ändå dyra utgifter med hans tränning och kost och med tanke på att jag inte har nån inkomst knappt. PLUS vår hund! Jag har börjat med körkort och de går inte så snabbt om man säger så. Har inte ens börjat ta körlektioner än men har betalat det. MEN MEST OROLIG ÄR JAG NOG FÖR HUR ALLA ANDRA SKA REAGERA!

    Skulle gärna uppskata både bra och dåliga anledningar för mig och min sambo att skaffa barn. Så jag kan överlägga innan jag får totalpanik!  TACK FÖR HJÄLPEN PÅ FÖRHAND! MVH: Ung "snart mamma"
    förälder. 

    ( men jag är väldigt ekonomisk så är inte en person som sätter sprätt på pengar) 

  • Svar på tråden HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!
  • Gsson

    Varför inte vänta tills du har pluggat klart och jobbat minst 6 månader så du får högre SGI än lägstanivå?

    Vet du hur stor skillnad det blir mellan en ok SGI och lägstanivå?

    Varför har ni så bråttom? Ingen kommer att kunna säga åt er hur ni ska göra, bara ge tankeställare och råd.

  • mikroE

    Försök bromsa och säg att du vill vara klar med gymnasiet först. Din kille är lite äldre och även om han är redo måste ni vara det bägge två. Ni kan göra en tidsplan och bestämma att ni börjar när du fyller 20 tex så han vet vad tidsplanen är. Det är viktigt att din pojkvän ser dina åsikter som lika viktiga som hans och gör han inte det har ni större problem än barnalstrande.


  • Lizette80

    Min frågan är varför du ska bry dig om vad alla andra tycker??
    Ni gör det som känns bra för er, känner ni att ni har råd ekonomiskt att ta hand om ett barn o hund så varför inte..??
    Pluggandet kan du som du sa ta när barnet även är kommet, eller lägga på hyllan o ta upp pluggandet när barnet är lite äldre!!
    Jag bodde i en tvåa med min son i ca 4 år innan vi flyttade till större då jag träffat min sambo, barnet behöver nödvändigtvis INTE ha ett eget rum innan 2 års ålder, vart kom det ifrån??
    Pluggar man o inte har så jätte mkt pengar så funkar en 2:a bra, man kan inreda efter behov o om så önskas !!
    Det jag kan tänka mig isfl på vad folk ska reagera på är att ni endast vart ett par i 6 månader..

  • långstrump

    Att det vore bra att hinna med gymnasiet och sånt först förstår du nog men är det här det som känns rätt för er så är det väl bara att köra? Klart ni kan ha barn i en tvåa, vi bor i en etta och ska ha barn i september, (flyttar dock till hyreshus snart) men på ett par år hinner ni väl hitta något annat om ni tycker det blir trångt med en tvåa? Bara att leta varje dag och tillslut dyker något upp.

  • LillaMyn

    Du verkar inte vilja ha barn ännu utan mer överväga det för din sambos skull. Jag tycker ni ska vänta. Ni är väldigt unga och har inte varit tillsammans alls länge. Inte ens ett år och ni har redan bestämt att ni ska gifta er och skaffa barn. Jag anser att ni ska bromsa lite, inte låta det gå så fort fram. Vänta tills du har tagit studenten, du har fått fast jobb och körkort, ni har gift er och gjort de resor ni vill osv. Du är bara 18 år. Det är tonåring. Vad händer om han lämnar dig och du blir ensamstående mamma till en bebis? Vad ska du göra då? Nej, TS, vänta med barn några år och ordna till din situation och bygg vidare på relationen till din sambo.

  • LindaSvensson

    Så sant så! Men fortfarande så har vi redan börjat och mycket typsikt mig så säger jag saker utan att tänka efter tillexempel att "jag aldrig hade kunnat förstöra någon annans liv bara för jag klantat till mig" där jag menat att jag aldrig skulle kunna göra abort om jag blev med barn. Klart jag kan säga att jag vill vänta, men på ett sätt vill jag ju inte det. Vill ju ha barn med han så fort det bara går. Men vill kunna ge mitt barn allt! Och kommer jag kunna det så som det ser ut nu? 

    (studerar ju hemifrån så är ju hemmma hela dagarna)  

  • Gsson

    Om han lämnar dig då? Då står du där med 1273 i underhåll, vad mer? 3000 i studiebidrag?

  • LindaSvensson

    Jag är också världens största egoist och perfektionist. Min sambo sa att vi kunde ge vårt rum till barnet om vi va tvungna o bo här längre än två år. Då jag blev nojig för att sova i vardagsrummet. Jag har tagit hand om mina syskon o familj sen jag var 10 så jag vet ju ansvaret och ta. Ororligheten för andras reaktion har väl mest och göra att jag vill inte nån ska se det som att jag o barnet är TVUNGA o leva på min sambo. Vet hur hans familj fungerar. och även min. 

  • Topcom

    Det är väldigt naivt att skaffa barn redan efter ett halvår tillsammans. Visst, det KAN gå bra, men oftast tar det slut då barn sliter mycket på ett förhållande. När man varit tillsammans lite längre är man ofta starkare tillsammans också.jag hade inte valt att fö barn i ditt läge. Bättre att du väntar och blir klar med alla fall gymnasiet.

Svar på tråden HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!