Snälla se hit!!! Matvägran - autism?

Vår dotter nu 11 mån gammal har hela sitt liv krånglat med maten. Ammades helti fyra mån med en tuff start. Hon var omogen i sitt sugbeteende och det tog drygt en månad innan hon fick till det med rätt teknik. Vid fyra månader introducerade vi smakportioner pga av att hon hela tiden haft en skral tillväxt, legat -2 på vikt till hennes -1 på längden. Smakportionerna gick trögt som det kan göra, svårt att få till munmitoriken men det gav med sig. Hon fortsatte amma till hon var 8 mån. Matsitutionerna har hela tiden från det att vi kom upp i fullportioner varit en kamp. Hon öppnar inte munnen. Hon vill inte. Varje mål är en enda lång kamp för att avleda henne. För får man henne att "glömma" att hon äter så går det att mata på. Varje mål tar ca 45 min. Hon är väldigt sällan ledsen under måltiden. Vi busar, sjunger osv. Hon har matbutar att plocka med. Leksaker eller sked att hålla i. Men vi kommer ingen vart. Trodde att detta var ett omoget beteende att hon behöver lära sig att äta men börjar misströsta nu. Hon har väldigt svårt att fokusera i matstolen. Sitter och fladdrar med armarna i luften. Det gäller att fånga hennes uppmärksamhet hela tiden med nån ny grej för att få stop på detta armfladder. Har ibland hoppat över en måltid då hon inte vill äta för att se om det hår bättre nästa men det blir ingen skillnad. Hon blir endast gnällig men verkar inte själv koppla det till att hon då ska äta. Hon ammas inte längre, slutade vid 8 mån för att se om maten skulle fungera bättre. Hon vägrar välling. Hennes matsituation varje dag ser ut: 8.00 1 port gröt 11.00 hemlagad lunch 14.00 1 port gröt 17.00 hemlagad middag 20.00 1 port gröt I varje grötportion tillsätter vi rapsolja för att hon går upp så dåligt i vikt. Hon dricker vatten i nappflaska eller mugg. Sista veckan har hon fått mjölk som hon verkar gilla. Hon är intresserad av vår mat. Vi äter samtidigt, samma sak. Men hon plockar bara nån tugga själv sen är hon nöjd. Jag har hela tiden tyckt att hon utvecklas fint motoriskt. Hon kryper och ställer sig upp. Men hon pratar inget. Jollrar en del. Tittar mot lampan när vi frågar efter den. MEN hon vill inte ha nära blickkontakt. Det är svårt att fånga hennes blick på nära håll. På längre avstånd går det bättre. Hon är pigg och nyfiken, busig och aktiv. Sover bra. Hon säger tatata (tack?) efter maten och ibland mamama och bababa. Har två större barn och de sa några ord vid denna ålder. Jag är orolig för henne. Att det inte är som det ska. Att hon har nåt autistiskt drag pga bristande ögonkonrakren. Hon liksom flyr undan med blicken. Om jag verkligen jobbar kan jag gångs henne nån minut på skötbordet men om jag sätter henne i mitt knä och sjunger så tittar hon åt sidorna. Snälla nån som känner igen nåt av detta? Vill ha era erfarenheter. Ska ringa BVC nu också men vill ändå höra med er andra.