Sluta amma min 3-åring

Nu har jag inte ammat så länge men min spontana tanke är att ammningen är ett slags "närhetsmys" mellan dig och barnet, går det att kompensera i någon annan form?

Tänker också att ditt barn är i en ålder där man kan prata, resonera, muta (ja ibland får man) och diskutera och barnet kanske själv har något klokt förslag, eller något han/hon kan tänka sig att byta mot ammningen?  

En del byter ju ut nappen mot en present i den åldern. 

Nej. Du behöver inte gå hemifrån men din man kan ta läggningen.

Ge ett tydligt besked tillsammans att nu är han en stor kille och stora killar gör så här när de lägger dig.... (Var tydlig med VAD ni ska ersätta det med ex. saga eller att pappa/mamma sitter kvar innanför/utanför dörren. )

Ersätt amningen med ett nytt beteende helt enkelt - och ja lite hårt mot hårt är involverat iaf när det kommer till amningen.
Sov med polotröja så att han inte kommer åt om han kommer in och lägger sig. Låt pappan ligga nära istället för att han gosar upp sig mot dig.

Tänk på att det är för er allas skull som du säger nej.

Tack snälla för bra tips och pepp, det är nog mest det jag behöver. Bli peppad.
Han accepterar inte att pappan lägger honom när jag är hemma men visst vet jag att han inte ska få bestämma det. Så är det ju Det har bara blivit tokigt. Och så var allt så lätt med dottern, då tror man att det ska gå lätt med nästa också.

Jag hoppas bara att maken är ok med att ta läggningen. Han har noll tålamod när sonen börjar skrika efter mig och han tycker att det är ett problem som jag skapat och därför för mig att lösa.

Ska fundera på detta med muta, det kan funka. Ett tag funderade jag på att sätta plåster på tuttarna och säga att doktorn satt dit dem. Det kanske kan bita också.

Hej!

Nu var min dotter inte tre år när jag slutade amma henne, men i alla fall två år och några månader. Hon ammades också bara vid läggning, inte på natten. Men jag nådde, liksom du, en punkt när jag kände att nu vill jag inte mer. Då var det också lättare att liksom ta tag i det, innan dess tyckte jag mest att det var ok så länge jag såg hur mycket hon njöt av det och det inte störde mig.

Men när det väl var dags kände jag lite att det också var mer en vana än ett behov hos henne. Jag sade helt enkelt till henne att nu hade hon blivit så stor att mjölken hade tagit slut. Men att vi kunde mysa och kramas hur mycket som helst ändå.

Jag trodde inte att hon skulle godta det, för min dotter är en dam med starka åsikter, men det gick faktiskt över förväntan! Minimalt med tjat om bröstet efter detta. Ofta kunde man höra henne säga "Mjölken har tagit slut, jag är en stor flicka nu." Så ibland går det lättare än man tror, och ett uppriktigt samtal kan fungera.

Men bra tips också att ge honom något annat. Kanske en ny sovkompis som man kan gå och välja ihop i en affär.

Lycka till! Vet hur det svider i mammahjärtat när man måste neka barnen det de helst vill ha...

jag slutade sakta och det har gatt jattebra..forst istallet for amma min son nar jag ska lagga han fick han en flaska med valling ovh sen lag jag bredvid han och klappade han tills han somnade, men fortsatte da amma under natten, tills jag fattade att det aldrig skulle bli battre om jag inte slutade helt, da gjorde jag det..trodde det skulle vara grat hela natterna men det var det inte..han vaknade flera ggr pa natten och smagrat men det var 3 min sen somnade han nar jag trostade han

Tack för svaret. jag önskar att jag hade kunnat ge honom napp eller välling men han tar inget av det. Han blir bara arg, skriker, gråter och slår mot mig och bröstet när jag nekar honom.

Nu har jag inte ammat av olika skäl  men skriver nu som ngn som kommer från en familj där vi alla syskon ammats länge (hoppas ok jag skriver). Min mamma ammade mig tills jag var 3 år (nattetid). Var precis som du skriver att jag gick och kröp upp hos min mamma på natten. För mig slutade det då jag skulle bli storasyster och då satte sig min mamma ner med mig och förklarade att nu var det min brors tur och att jag var stor flicka nu. Det funkade tydligen utan krux. Jag blev stolt över att jag ansågs vara stor;) Mina syskon ammades också de ca 2-3 år och enligt min mamma var det ett "Du är stor nu så det är slut med mjölk men vi myser på annat sätt" som funkade med oss all.  Det var mysdelen av det som verkade vara viktig för oss barn, att få vara nära, och inte amningen i sig. Förstår verkligen att det är jobbigt när han blir så sur, känner med dig, man vill ju inte neka sitt barn ngt.

Än en gång, tack för ett bra svar! Jag hade min första seger igår kväll när jag lyckades somna lilleman utan bröstet, bara genom att förklara att nu är han stor och ska inte amma längre. Han accepterade och jag fick lägga mig i sängen hos honom. Han somnade med sina små armar runt min hals. Vilken befrielse!
Sedan var natten som vanligt men jag tänker att små steg nog är bäst för honom. Så glad jag kände mig hela kvällen sedan! Nu vet han också att han kan somna utan bröstet och då är det bara att hoppas att det går lika bra ikväll  

Tyvärr tror jag bara du förvirrar honom om du säger att nu är du stor - nu är mjölken slut - för att på natten ge ett helt annat besked... Det låter som du skjuter dig i foten.

Du borde vara jätteglad att det gick smidigt men du borde ta kraft av det och göra samma arbete på natten. I värsta fall drar du ju bara ut p

På det och skapar mer förvirring istället för att vara glasklart tydlig redan från början.

Han ÄR tillräckligt stor för att sova utan tutte. Du måste bara tro på att han klarar det!

Tack Tundra, du har helt rätt. Nu är det helg och betydligt lättare att ta fighten utan att han och hela familjen ska behöva vara helt uttröttade på dagen.

Alltså, jag kan förstå din man om han har velat att du ska sluta amma länge, och du bara har kört på. Inte konstigt då att han tycker att du har skapat ett problem, som är upp till dig att ta hand om.

Samtidigt är det faktiskt hans barn också, och han borde ha intresse av att hjälpa sitt barn genom en traumatisk situation.

Nej, jag menar inte alls att det är hans beslut. Jag menar att jag kan förstå att han, om han har velat att du skulle sluta tidigare, blir lite tjurig nu och tycker att om det har varit din grej och ditt beslut att amma, så får du sköta avslutet själv också.

Min erfarenhet är att det allra vanligaste tipset, och den vanligaste lösningen, är att pappan tar en aktiv del i amningsslutet och etablerandet av nya rutiner, och jag tycker att din man verkar vara lite tjurig. Men som sagt, att jag på något plan kan förstå det.

Kan du inte börja med att du säger till honom att "nu får du tutte/bröstet/amma här hos mamma en liten stund och sen får du somna själv och mamma ligger bredvid". Det blir liksom ett steg ifrån att ammas till sömns. Så kan han få amma en stund och du lägger dig bredvid sedan och han får somna utan? Och sedan är de listiga, de vet att mamma ger med sig om du gör det ibland. Håll sig till det, ge kärlek, ömhet, krama och alt vad det är. Men stå fast vid att man sitter och ammar först och sedan somnar. För mig hade det varit valet i vart fall. Jag har en 14-månaders som ammas till sömns och gärna ammad mycket under natten. Eftersom det varit så mycket och krångligt låter jag nu henne ammas till sömns för kvällen och när hon vaknar så sätter jag mig upp med henne i famnen och under tre dagar nu har jag ammat henne en stund och sedan lagt henne ner. Detta har resulterat i att hon somnar fortare och bättre under sina uppvak och jag slipper det där konstanta ammandet under natten. Inte helt samma sits, men när barnen blir äldre så blir det samtidigt mer på bådas premisser. Att vänja bort att somna med bröstet är kanske första steget.

Och det är absolut inte äckligt! Tycker det är toppen att du ammat i tre år! Jag kommer även att låta mitt barn amma i den åldern, om hon vill själv!

Och det är helt okej att säga att "mamma orkar inte amma, jag vill jättegärna mysa massor med dig när du ska sova, men amma får man göra innan, tuttarna blir så trötta annars".

Jag slutade amma när min son var 2 år. Jag sa då till honom att mjölken var slut och att brösten hade ont och måste vila. Jag bestämde mig från en dag till en annan och velade inte utan nu var det definitivt slut både på natten och på dagen. På natten hade jag sport-bh på mig jämt. Det tog 3 dagar sen var det helt glömt. Gick mycket smidigare än jag hade trott.

Tack igen. Jag har valt att ta det i två steg. Först sluta amma till sömns. Det har gått över förväntan! Inga som helst problem mer än att det tar lite längre tid för honom att komma till ro och somna. Han har förstått att amningen på kvällen är slut, men att den fortfarande är ok i min säng på natten. Nästa steg är att ta bort nattamningen och det kommer säkert också att gå bra men han är mer beroende av den så jag ger det en vecka till innan jag börjar prata om det och senare avslutar det för gott. Tack snälla för bra tips!