Anonym (Masso) skrev 2012-11-24 16:17:07 följande:
Tack för ditt svar. Jag beklagar att höra att du är barnlös och jag håller med om att det är väldigt svårt att tro att det kan bli något. Kan på sätt och vis bli lite förbannad på de som klagar över oönskade graviditeter och de som skaffar tio barn utan att ha förmågan att ta hand om dem, känns lite som ett missbruk.
Om den vård du menar handlar om spermiedonation/adoption är det inget alternativ, men jag hoppas du tänker på IVF / ICSC eller vad det heter och allt det där. Jag är beredd att genomgå det mesta.
Problemet med att lämna spermaprov är att vi inte har försökt än, så vården lär inte "acceptera" oss än. Det är därför det fötts en sådan oro över hur det ska gå eftersom vi inte har den möjligheten i och med knapert med jobb osv som ligger i vägen. Antar att annan möjlighet av ren oro inte finns i vården idag?
Förstår jag rätt att ni inte har försökt bli gravida ännu, men du oroar dig ändå pga medias skriverier?
Lite konstigt problem ur mitt perspektiv, men er jag tillbaka så var även jag orolig innan vi började försöka. Hade läst för mycket om barnlöshet och missfall här på FL
Med hjälp menar jag IVF, ICSC, och olika metoder som finns för att få fram spermier om det visar sig att sädesvätskan inte innehåller några alls. Ovanligt problem dock!
Om du är väldigt orolig så tycker jag att du ska gå till VC och be att få prata om det, och be att få lämna spermaprov. Tror man kan få göra det utan att dra igång en hel fertilitetsutredning. Det finns också självtest man kan beställa via nätet, vet dock inte hur tillförlitliga de är:
www.netoteket.se/man/testlagret-manligt-fertilitetstest-spermatest.php
Observera att negativt resultat på testet endast betyder att man inte har "normalmånga" rörliga spermier. Men det krävs bara en spermie för att göra en kvinna gravid... särskilt om man gör IVF.
Adoption och spermadonation... det är nog rätt vanligt att man inte ser det som alternativ. Läget förändras om man får veta (t.ex. genom många års försök med IVF) att man inte kan få ett biologiskt gemensamt barn. Man kan inte veta i förväg hur man reagerar på att vara i den situationen, det man var 100% säker på några år tidigare känns inte längre självklart.