Vi har nyss börjat med processen. Sonen var väldigt avig mot det men vi sa att vi bara skulle dit att titta först. Han gillade stället och "godkände" det. Nu väntar vi på att skola in, det är väl kanske oroligt för honom för att så fort vi börjar prata om det så tror han att det ska bli just den här helgen som kommer om några dagar. Och så är det inte, vi kommer få ett schema, första gångerna kommer det kanske bara vara under dagtid osv.
Kan ni börja med det? Först dit och kolla och sen vara där någon timme på lördagen, utöka det till lördag, söndag några timmar men inte stanna över natten?
Nu när jag ser tillbaka så tror jag det hade varit lättare om vi börjat tidigare, vi fick erbjudandet redan vid 7 års ålder men då kändes det så fel, men när man ser nyktert på det så hade det varit lättare med processen när han var yngre.
Som det är nu så är det främst för att han behöver mer lugn och ro från syskonen och de från honom. För 4-5 år sen var det vi föräldrar som hade behövt avlastning och då trodde man att man var en "dålig förälder" som inte orkade, att man borde kämpa sig igenom osv men det är inte så enkelt.
Det blir svårt att jobba mot de målet för er, speciellt när han inte vill, men du får försöka hitta några positiva saker som kortis gör men som inte du har tid, pengar eller kunskap om. Åker skridskor, fiskar, rider på ridskola osv. Eller att du hade tänkt dig börja med knyppling och om han inte vill följa med på det så kanske det blir roligare att vara på kortis