Diagnos: Aspergers syndrom

Hej!
Jag är ny här på detta forum. I fredags blev min tonårsson diagnostiserad med Aspergers syndrom. Vi har misstänkt detta en tid, så diagnosen kom inte som en överraskning. Snarare kändes det ganska skönt, för nu kommer vi att få tillgång till habiliteringen och förhoppningsvis få hjälp.

Men samtidigt känner jag mig lite ambivalent. Att få det liksom svart på vitt gör att jag känner en lättnad, men samtidigt en viss sorg. Sorg över att inse att livet inte alltid blir som man tänkt sig. En oro över hur det ska bli i framtiden. Kommer min son någonsin att kunna fungera "normalt"... Många tankar som maler i huvudet.

Sedan känner jag ganska mycket skuld också. Varför tog det sååå många år innan jag fattade att något var "fel". Så många år som min son ha kämpat med sina svårigheter utan att jag fattade vad det var.

Finns det några fler här som är föräldrar till tonåringar med Asperger?