• deus ex machina

    Behöver en motivationskompis (sockerberoende)

    För nästan två år sedan funderade jag över vad det var som fick mig att vara kroniskt dålig i maten, ständig magkatarr och övervikt (74kg till 157cm).
    Jag konstaterade att under en period då jag uteslöt animaler under en månads tid, var den period då jag mådde som bäst.
    Jag blev tvärt vegan, gick ner 20kg på 6 månader (åt vad jag ville, när jag ville, ytterst lite motion).

    I höstas slutade jag snusa, vilket nog var det sämsta jag kunde göra, då snuset ersattes med godis (ca 0,5kg per dag). Gick snabbt upp 15kg. Av och påade nya VLCD-dieter. vilket resulterade i okontrollerat hetsätande kvällstid.
    Nu väger jag 58 (där några kilo är vattenvikt pg.a analkande mens), och jag vill inget hellre än att inte falla offer för lösviksgodiset.
    Jag hittar på lama ursäkter, och maken vill undvika mitt humör och ordnar godis till mig, fastän jag bett honom att inte göra det.
    Nu kan jag inte lägga skulden på den stackaren, då jag har PMS (och nyligen fått utskrivet citalopram som ska jas mellan ÄL och mens för att minska besvären).
    Vi är hyffsat fattiga och har inte råd att gå till tandläkaren, vilket jag behövt till följd av mitt godismissbruk.

    Jag har börjat snusa igen för att dels kontrollera min aptit, och dels skära ner på rökningen (vilket fungerar).
    Jag intervalltränar hemma på cykel, och cyklar av ca 1000kcal/dagen. Jag satsar på att äta 1200- max 1500kcal/dagen, för att få en så bra viktnedgång som möjligt, utan att riskera blodsockerfall.
    Men när man känner sig svag, och maken inte ger en varken motivation eller stöd, hade man behövt någon som är i samma situation, för att motivera och peppa varandra att ge fan i de här snabba kolhydraterna.

    För min del spelar det ingen roll om du är köttätare, LCHF'are eller har någon diet som inte överrensstämmer med min, men jag vill varken propagera eller höra propagerande kring en diet som inte överrensstämmer med mig. Man kan givetvis tipsa varandra om bra alternativ, recept osv, men respekten för individens kosthållning och tro till denna måste ändå vidhållas.

    Jag är 27 år gammal, bor på landet med min jämnåriga man och tre galna katter, hobbycyklist, älskar att sticka (även om jag är helt novis), laga mat, pyssla, lyssna på musik, glo på film, mode, vetenskap, näringslära.
    Älskar också naturen och bor intill en helt underbar skog.
    Om du bor i närheten, kan man kanske ses om det visar sig att vi gillar varandra och kommer överrens.
    Känns väldigt lökigt att lägga ut en kontaktannons såhär, men jag tänkte 'varför inte?'

    Finns det någon som skulle vilja bli min sundhetsvän? =)

  • Svar på tråden Behöver en motivationskompis (sockerberoende)
  • Jenny 237

    Bor du i närheten så kan vi peppa varandra har själv sötsug men försöker att bara äta typ minst 70% choklad etc, jag funderar på lchf men min man tycker inte det så då blir det hans kost i kombination till styrketräning runt 4 dagar i veckan

  • deus ex machina
    Jenny 237 skrev 2012-10-17 11:27:42 följande:
    Bor du i närheten så kan vi peppa varandra har själv sötsug men försöker att bara äta typ minst 70% choklad etc, jag funderar på lchf men min man tycker inte det så då blir det hans kost i kombination till styrketräning runt 4 dagar i veckan
    Jag bor utanför Karlshamn.

    Vi är båda veganer, och han är rätt slö när det kommer till matinspiration, så han äter det jag lagar (ingen pasta, ris eller spannmål), fast han äter rostbröd och bananer i massor. Orättvisan gör att han inte går upp i vikt trots att han äter chips och onyttigheter då och då. Dock har jag märkt att män inte är lika drivna till socker som vi kvinnor är. 1-2 veckor innan mensen är värst, sen lägger det sig hyffsat dagen mensen kommer och en vecka fram.
    Jag brukar kunna leva utan godis 1-2 veckor, sen kommer missbrukaren i mig fram och kommer då på de mest sjuka ursäkterna för att få tag på min drog. Jag skäms som en hund, lever bra i 1-2 veckor, sen är jag där igen. Jag har rätt ont i ena tanden när jag tuggar där, och tandvärk är det värsta jag vet. Jag kanske undviker sötsaker per automatik nu ;)?

    Igår vräkte jag i mig 200g majschips med sojafärs och salsa till det + grönsaker och ca 400g lösgodis. Sen fyra glassar på det och en satsumas. Däckade på soffan, och idag känner jag mig bakfull och är inte alls sugen på att äta.
    Det som hade varit bra med en vän med gemensam problematik och mål, är att man kan peppa varandra och prata när man känner att man håller på att halka dit. Någon som inte är där själv, har inte riktigt den förståelsen för hur jävla jobbigt det är.

    Var bor du?
  • Jenny 237

    Bor tyvärr i Västernorrland :)

  • håess

    Hej! Jag blir gärna din sundhetsvän. Jag kämpar själv med sockerberoende och har några extrakilon som jag vill bli av med efter graviditet. Bor långt ifrån Karlshamn, men tänkte att vi väl kan peppa varandra online. :)

Svar på tråden Behöver en motivationskompis (sockerberoende)