Hjälp! Ska sluta amma i morgon..

varför ska hon sova i egen säng? Ta bort två tryggheter på en gång känns drastiskt.

Hon kan nog vaa sur på dig när du kommer hem men det går över

Om hon inte tar flaska, är tanken att ni bara ska gå "cold turkey" på amningen och att hon ska ta flaskan när hon blir tillräckligt vrålhungrig...?
Pappan får väl testa att sova med henne i sängen och ge henne flaska precis som om du liggammade. Att få henne att ta flaska OCH sova i egen säng på en gång känns, som föregående skribent påpekat, lite drastiskt. 

Har aldrig haft problem med att bebisen inte tagit flaska, så några råd ang. det har jag egentligen inte. slutade amma vid 5 mån för att mjölken inte räckte och tillslut ratade hon bröstet vid 5,5 mån. Hade gärna delammat längre men nu gick det inte. 

För att få ner produktionen så ska man inte stimulera den, alltså pumpa tomt i brösten. Pumpa ut "det värsta" om du känner att det stockar sig eller läcker. Försök få mjölken att rinna ut i t.ex duschen genom att spola varmt vatten  på brösten, handmjölka ev. ur så att det inte spänner så hemskt.
  

       

Jag tycker det låter sjukt brutalt och egoistiskt att överge ditt barn på det sättet. Jag har aldrig förstått de som har hjärta att vara så grym när man vill sluta amma. Det finns vettigare sätt att göra det på!

I "somna utan gråt" finns tex humana metoder för att sluta amma till sömns. Pantleys snälla avvänjningsplan skulle tex kunna vara något för er istället för den tortyr du nu tänker genomföra.

Tassmetoden kan också vara ett sätt. Många har kunnat sluta amma genom att konsekvent börjat söva på andra sätt, fortfarande genom närhet och fortfarande genom att ta upp och trösta etc när det blir som värst, men inte genom att överge barnet! Och jo, det gör du. Det är du som är den trygga personen, det är du som måste ta avvänjningsprocessen eftersom du hittills varit den tryggheten. Att lämpa över det på pappan är minst sagt hänsynslöst även mot honom!

Jag håller nog med Skogsvitter här... Jag hade aldrig kunnat göra som du skriver, det känns för brutalt. Har också en ettåring med vassa tänder och nypor som ammas hela nätterna så jag vet hur det är. Startade själv en desperat tråd för ett tag sedan där jag bad om tips på hur jag skulle kunna sluta nattamma. Försökte ett par nätter men har gett upp nu eftersom det kändes alldeles för grymt. Sonen GICK inte att trösta vad jag än gjorde, och då var jag ändå där med min trygga famn och övergav honon aldrig, höll honom nära mig och vaggade, kramade osv... Nu gick det som sagt inte och jag fortsätter med nattamningen, så jag har inga direkta tips, men jag tycker INTE du ska åka bort över helgen!

Vi har provat allt, men det går inte. Det här är verkligen sista utvägen, men jag klarar inte av att amma längre! Dessutom åker vi till Thailand i december och då vill jag ha fungerande rutiner och inte behöva ligga bredvid henne och amma från halv åtta tills nästa morgon.

Anledningen till att vi ska sluta samsova i samma veva är att jag nu sover med henne på en madrass på golvet och min kropp klarar verkligen inte det längre. Jag behöver sova i en säng. Men sover hon i en säng tar det två sekunder för henne att ta sig ur den om hon vaknar och jag inte sitter och iakttar. Så hade vi det dom första 10 månaderna. Jag fick sitta och titta på henne från att hon somna tills hon vakna. Uppbullade täcken och sånt tar Hon sig över..

Jag känner mig hemsk och brutal men jag ser ingen annan utväg. Hon känner ju faktiskt sin pappa väldigt väl, vi bor ju tillsammans.. Vet inte riktigt om jag kan påstå att jag överger henne när jag lämnar till hennes pappa?

Vi har tagit bort nattamningarna genom att pappan har tagit några nätter men jag har varit hemma så dagarna har varit som vanligt och då har jag även ammat som vanligt men det hör ju eg inte hit.

Jag hade inte åkt bort så länge helt, jag hade inte tagit fighten med att sova i egen säng i närheten av att sluta nattamma och jag hade definitivt inte ersatt amningen med en flaska i sängen. Snacka om att skjuta sig i foten om man byter ut en vana mot en annan som dessutom är jobbigare för a) flaskan tar slut och b) man måste gå upp för att fixa i ordning den.

Nä jag hade varit hemma dagtid men låtit pappan ta nätterna. Sen hade jag stått ut med att rulla vagn dagtid tills nätterna sitter och då låtit pappan försöka söva även dagtid. Sen, om några veckor när allt funkar. Då hade jag kunnat prova egen säng.

En ettåring är dessutom rätt stor så att du är borta en helg betyder ju inte att barnet glömmer. Jag har sovit i ett annat rum i två veckor när jag slutat nattamma just för att barnet går på instinkt och vana där halvt i sömnen och det är inget som försvinner på en helg.

Pappan kan väl ligga på golvet brevid henne?