• Anonym (Undrar)

    Umgänge, separation och långa resor

    Har en 14 mån son och är separerad, sedan födseln. Pappa bor 20 mil bort och vi aldrig bott tillsammans. De senaste månaderna har pappa och son ändå träffats i genomsnitt en gång per vecka. Sonen har sovit en natt hos pappa vid fyra tillfällen, och senast utökade vi två nätter/tre hela dagar. Längsta hittils. Det gick bra enligt pappan och sonen verkade glad när vi sågs igen. Dock har han varit extra mammig efter och gråtit lite i sömnen efter. Nu vill pappa direkt utöka till tre nätter/fyra hela dagar. Inga problem för mig, fast jag skulle vilja att vi tog det lite lugnare. Tex köra två nätter ett par månader till (varannan helg). Allt har ju gått bra hittills och jag vill att det ska fortsätta så och vill undvika att han ska få separationsångest, bättre då att ta det lugnt. Tycker ni att jag överdriver? Pappan tycker jag överdriver vilket jag tycker är så tråkigt. Till saken hör att sonen tillbringat mkt tid på sjukhus och han och jag har en väldigt nära relation eftersom vi därför spenderat så mkt tid tillsammans. Pappa är delaktig, men pga sonens låga ålder och att jag ammade länge så har det tills nyligen varit naturligt att vi spenderat så mycket tid tillsammans. Ett annat aber är de långa resorna, 20 mil enkel resa. Dessutom bor pappans bästa vänner ytterligare 20 mil bort och jag vet att han utan att ha pratat med mig planerar att åka dit över de tre dagarna. Dvs 60 mil bil och 20 mil tåg. Förra helgen åkte han 20 mil extra för att hälsa på föräldrarna. Förstår att han vill det men tycker att han nu i första hand ska fokusera på sonens behov och inte sina egna. Tycker att sonen behöver vänjas sig vid att vara mer med sin pappa i sitt andra hem och inte samtidigt tvingas åka en massa mer mil och träffa än så länge okända människor och sova borta. Tänker jag fel?

  • Svar på tråden Umgänge, separation och långa resor
  • Litet My

    Jag tänker som du, har en 13,4 månaders själv och de är små fortfarande. jag tror inte heller man vinner något på att stressa igång umgänget, däremot förlorar man mycket på det OM något går fel.

    Enl rekomendationerna så är det ju 1 natt per umgängestillfälle som rekomenderas om man vill ha något att utgå ifrån.  

  • Anonym (Undrar)

    Tack för svar! Vilka rekommendationer menar du? Finns de på nätet?

  • Anonym

    Fast rekommendationer är rekommendationer och då bor föräldrarna oftast i närheten, bo 20 mil ifrån och ha 1 natt/v är inte försvarbart så mint 2 sammanhängande. Sen att barn gråter i sömnen osv ja men det gör mina med varje natt utan att det är farligt men drömmar kan ställa till det men ja jag fattar du hävdar att det är pga ug bara och att ungen är från dig som den är så tät med så då förstör du och klagar på fel på pappan istället. Låt barnet få sova hos pappan och utveckla sin kontakt där och få frigöra sig lite från dig så blir ni alla lyckliga

  • hellokill3r

    Jag tror det blir svårt att ha mer än varannan helg när ni bor så långt ifrån varandra.

  • Anonym

    Tycker inte du överdriver vad gäller antalet nätter i sträck särskilt som pappan bara har varannan helg (varför inte oftare?). Däremot tror jag inte det spelar någon roll för barnet var det är med sin pappa sålänge det är just där det är med honom. Tryggheten ligger i relationen inte stället.

  • Anonym (Undrar)

    Trodde det framgick att jag inte har problem med att sonen är hos pappan. Jag vet att han kan ta hand om barnet. Problemet är att jag är rädd för att sonen ska drabbas av separationsångest som kan ge djupa sår, efter att vad jag fått info om. Detta har inget med pappan att göra. Jag känne att en mjuk övergång är det bästa för barnet. Bättre safe than sorry. Men det kanske är för synd om pappan då?

Svar på tråden Umgänge, separation och långa resor