• Madeleine Louise

    Varför vill du ha en dotter?

    Man läser allt för ofta här inne om föräldrar som önskar sig ett barn med ett visst kön.
    Oftast (som jag har sett det) är det kvinnor som önskar sig döttrar.

    Jag har en underbar pojke på 11 år. Han är den mest fantastiska son man kan tänka sig och nog delar vi intresse allt. Vi shoppar tillsammans och han ger mig goda klädråd, vi tycker förövrigt om att sy kläder båda två, vi tar danslektioner tillsammans både för att det är roligt men även för att stärka kontakten mellan barn och förälder, vi simmar tillsammans i den lokala simhallen och vi båda fullkomligt älskar att vara ute! Allt ifrån att ta en promenad i parken till att övernatta utomhus och att fiska.

    Men nu vill jag fokusera på att fråga er kvinnor, varför vill ni så gärna ha en liten dotter?
    Vad är det som gör att ni önskar er en flicka, och till och med blir besvikna över en pojke?

    Jag skulle inte byta min son mot alla flickor i världen, och jag förstår inte på vilket sätt en flicka skulle vara "bättre" eller roligare än det barn jag redan har. Jag kan inte komma på att jag saknar något förutom att han har snopp och aldrig kommer få mens. Förklara gärna, jag dömer inte, bara nyfiken.

  • Svar på tråden Varför vill du ha en dotter?
  • Momalicious

    Jag vill gärna ha en flicka nån gång för att jag vill ha en (eller flera) av varje. Vill uppleva båda. Tror jag kommer bli lite besviken om jag aldrig får en flicka eftersom det är nåt jag aldrig kommer få uppleva. Älskar min son jättemycket och vill absolut inte byta ut honom eller tror att vi kommer få en sämre relation för att han är pojke men det bara är så - jag vill uppleva att vara mamma åt både en flicka och en pojke, eller flera av varje, eller hur det nu blir. Det är inte dockor eller kläder eller långt hår som lockar för det spelar ingen roll.. Äsch vad jag svamlar. Fattade du ts? ;)

  • Indianica

    Härligt med en så fin mor-sonrelation Jag kan delvis känna igen mig, men sedan jag fick en dotter så har det blivit så att jag är nog lite tajtare med henne och maken är tajtare med sin son (önskade mig dock aldrig specifikt en dotter kan tilläggas). Jag är inte så "grabbig av mig" och vet inte vad det beror på, men sonen är lika teknikintresserad som maken. Visst dansar jag med min son och simmar och vi ska gå konstkurs i höst, men jag har ändå lite mer gemensamt med dottern än vad jag har med sonen. Maken kan engagera sig till 100% i sonens olika dataspel t ex, medan jag har lättare att engagera mig i dotterns pysselprojekt (och visst kan sonen pyssla med oss, men det sker rätt sällan trots allt). Nu är min dotter 9 år och jag som är kort kan låna kläder av henne då vi har samma smak och snart samma storlek

    Om jag levt ensam med min son tror jag att han präglats starkt av det. Han hade troligtvis knappast blivit särskilt teknikintresserad utan bara hängt med på mina mer "kulturella intressen" och hade jag "bara" haft en son hade jag ändå tyckt att det var komplett tror jag!

    När sonen blir vuxen hoppas jag att det inte blir som det så ofta verkar bli, att om man får barnbarn så får jag en starkare relation till dottern och hennes barn, än med sonen. Märkligt fenomen tycker jag. Jag kan väl handla babykläder tillsammans med min son likväl som med dottern

  • SilverEmma

    Jag ville gärna ha en dotter pga (eller tack vare?) min egen relation till min mamma. Växte upp utan pappa och kunde egentligen inte ha haft det bättre. Hon har alltid varit (och är fortfarande) en helt fantastisk mamma och vi har en väldigt bra och nära relation. Jag ville helt enkelt uppleva samma sak. Jag vet att man kan få exakt samma relation till en son, men då jag uppenbarligen är en dotter själv så kan jag inte relatera till det på samma sätt. Vet också att det aldrig finns någon garanti för att jag och mina döttrar får uppleva samma sak, men jag gör mitt bästa för det. Det är nog det närmaste jag kan komma för att förklara min längtan efter en dotter. (har idag två)

  • LillyLolo

    Jag hade inte blivit besviken om vi fick en son, men jag ville så gärna ha en liten tjej :) Vet inte varför. Får vi en till så vill jag ha en kille :)

  • BookLady

    Kanske inte hade blivit så, men jag ville väldigt gärna ha en dotter eftersom jag av någon anledning fick för mig att jag inte skulle "veta vad man gjorde" med en pojke, typ inte skulle veta hur man skulle uppfostra en pojke bäst.

  • Bjornis

    Jag skulle ju ALDRIG heller vilja byta min son mot hur många döttrar som helst i världen (han är det finaste jag har!) men längtan efter ett dotter har funnits där sen jag ens tänkte att jag vill ha barn.
    Jag har samma anledning som SilverEmma, min relation med min mamma! Jag vill också få chansen att uppleva att få uppfostra både en pojke och en flicka. Det vore häftigt! 

    Nu är jag gravid med nummer 2 och det ser ut att bli en tjej och ja, jag grät lite efter köns-ulet av nån form av "lättnad"...  

  • Azi

    Jag ville ha en dotter för att få chansen att skapa ett liknande förhållande som det jag har med en av mina allra bästa vänner, min mamma. Jag ville ha en dotter för att få uppleva en lite pushigare uppfostran. Jag ville ha en dotter för att få chansen att bli mormor.


    ~*rabiat*~
  • Killerhillary

    Det var faktiskt förvånansvärt ofta, när jag väntade min son, som människor efter att fått reda på att jag visste vad det var lade huvudet på sned och sade, "oj då". "Jaha, oj då, då blir det jobbigt", till och med "åh nej, stackare". Som om en pojke vore en andra klassens baby? En blivande okontaktbar bråkstake? 

    Jag tog det extra hårt eftersom jag faktiskt gärna hade velat haft en tjej. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, bara att när jag föreställde mig föräldraskapet var det som förälder till en eller flera döttrar. Kanske att den här pysselgrejen fanns i hjärnan också. Jag älskar att pyssla, tycker det är astråkigt med bilar och tåg. 

    Naturligtvis är min son (nu dryga året) underbar och fullkomligt oersättligt outbytbar. Och att leka med bilar är ok, med honom. 

    Tänk att det ska vara så fokuserat på kön redan från fosterlivet. 

    Man får väl ett barn, inte ett kön?

    /Me 

  • slangbella

    Vet inte säkert... Jag önskade det innan jag blev gravid. Tror att det handlade om att jag trodde att jag på nåt vis bättre visste hur en tjej skulle tas om hand under uppväxten och att jag skulle kunna göra det på "rätt sätt". Sånt som jag själv tyckte blev fel under min uppväxt...  Eller nåt sånt.

    Jag var emellertid hundra säker rätt tidigt i graviditeten att det var en kille jag skulle få. Den känslan var så stark så att det fanns inget som kunde övertyga mig om annat. Och jag fick ju rätt (jaja, 50% chans, blabla, jag vet) Hur som helst, så finns det självklart inget som skulle få mig att vilja byta bort den underbare lille killen som bor hos oss nu Hjärta


    (¯`°?.¸ Det är otroligt vad lite man klarar av om man verkligen inte försöker ¸.?°´¯)
Svar på tråden Varför vill du ha en dotter?