• Sebbe

    Sluta bete er som offer!

    Jag är adopterad, har haft den bästa uppväxt som jag hade kunnat få. Jag förstår absolut att det är svårt att acceptera ens "nya" liv om man har haft en dålig relation till sina aoptionsföräldrar. Men jag tror ju snarare att det beror på att Föräldrarna antagligen inte var lämpade för att adoptera egentligen.

    Men jag blir så jekla trött på alla adopterade som ska se sig själva som offer! jag har blivit lämnad, jag kan inte lita på människor, jag vill ha andraspråk i skolan, kallar inte mina adoptionsföräldrar mamma och pappa, det finns ingen plats för oss i samhället, vi är inte invandrare, ine svenskar, utan i mitten. Folk som skapar bloggar endast för att gnälla och skylla alla sina personliga misslyckanden på att man är adopterad och har fått någon form av fel start i livet....

    Men Sluta! Ta en plats i samhället då, sitt inte och vänta på att någon ska ge er en!

    VAR GLAD ÖVER ATT DU HAR FÅTT EN BÄTTRE CHANS I LIVET!

    Att ni har blivit adopterade är en kärlekshandling! En gåva från era bioföräldrar att få en bättre chans i livet, var tacksamma för det, era adoptionsföräldrar har ´längtat efter er extremt mycket.

    SKÄRP TILL ER!            

  • Svar på tråden Sluta bete er som offer!
  • Litet My

    Du kanske borde börja vara lite öppen för hur andra tänker och resonerar istället för att BARA utgå från dig själv?

  • Linka74

    Aouch...
    Inte ens jag som adopterad frågar andra adopterade rakt ut om deras ursprung just för att det kan vara så känsligt för vissa. Det finns det många Icke-adopterade som gör...
    Tänker man steget längre - alla som mår dåligt på ett eller annat sätt finner något att skylla på. Ibland är det helt förståeligt, ibland bara så jobbigt att lyssna på. 

    Men jag tror ändå att det vi adopterade har - eller snarare inte har inte alltid kan tryckas bort bara för att man kommit till en trygg och älskad familj. 
    Själv har jag nästan bara upplevt bra saker i livet - och inte för att jag är adopterad utan för att jag är den jag är Men jag vet andra adopterade som varit minst lika älskade och efterlängtade och väl uppfostrade i trygg miljö som jag ändå har fått det väldigt jobbigt. 
    Och ibland är det ÄR jobbigt ibland att en del av en som alla andra har inte finns.
    Men det överskuggar inte mig för jag är trygg och älskad. Däremot har jag stor förståelse och respekt för att andra kan tycka att det är enormt jobbigt.  

  • Sebbe
    Sebbe skrev 2012-09-05 12:26:50 följande:
    Jag är adopterad, har haft den bästa uppväxt som jag hade kunnat få. Jag förstår absolut att det är svårt att acceptera ens "nya" liv om man har haft en dålig relation till sina aoptionsföräldrar. Men jag tror ju snarare att det beror på att Föräldrarna antagligen inte var lämpade för att adoptera egentligen.

    Men jag blir så jekla trött på alla adopterade som ska se sig själva som offer! jag har blivit lämnad, jag kan inte lita på människor, jag vill ha andraspråk i skolan, kallar inte mina adoptionsföräldrar mamma och pappa, det finns ingen plats för oss i samhället, vi är inte invandrare, ine svenskar, utan i mitten. Folk som skapar bloggar endast för att gnälla och skylla alla sina personliga misslyckanden på att man är adopterad och har fått någon form av fel start i livet....

    Men Sluta! Ta en plats i samhället då, sitt inte och vänta på att någon ska ge er en!

    VAR GLAD ÖVER ATT DU HAR FÅTT EN BÄTTRE CHANS I LIVET!

    Att ni har blivit adopterade är en kärlekshandling! En gåva från era bioföräldrar att få en bättre chans i livet, var tacksamma för det, era adoptionsföräldrar har ´längtat efter er extremt mycket.

    SKÄRP TILL ER!            
    Litet My skrev 2012-09-13 23:02:23 följande:
    Du kanske borde börja vara lite öppen för hur andra tänker och resonerar istället för att BARA utgå från dig själv?
    jo, absolut, det här handlar inte om att jag inte förstår hur folk känner. jag fattar självklart att fel uppväxt och svåra händelser i livets början kan göra stora förändringar i ens liv senare. 

    Mitt problem är att jag allt för många gånger får höra från andra adopterade tex:

    -jag var otrogen mot min flickvän för jag är adopterad, jag har svårt att lita på människor, det borde du först som också är adopterad.

    -nja, det jag förstår är att du tar på dig offermössan och skyller ditt egna jävla misstag på att du är adopterad. För om du inte litar på människor så ska du inte ha tjej, simple as that. 

    Då anser jag att man ställer sig själv utanför samhället och gör sig själv till ett offer bara för att man anser att man har något att skylla på.

    Och tanken med inlägget kanske blev lite fel, var rätt arg när jag skrev det,  jag tycker bara att man så långt det bara går ska försöka se det som en kärlekshandling, från båda håll.

Svar på tråden Sluta bete er som offer!