vad tillåter du och vad är totalt NEJ att göra för dina barn??

Mitt barn får göra som han vill och det har resulterat i att han vill göra det som är rätt. 

Oj.

De får inte slåss och de får inte förstöra saker eller kasta mat eller liknande.
De får inte fri tillgång till tv och dator och liknande.
De får inte vara elaka. Däremot dryga får de vara i viss mån.

Kläder och sånt beror lite på. Ibland säger vi åt dem att ta på sig ordentligt, ibland får de märka sånt själva.
De måste göra sina läxor (sjuåringen).

Jag vet inte, vi har väldigt lite regler och så. 

Vi har inte så många regler tror jag. Givetvis måste sonen visa respekt för andra människor och deras saker (d.v.s. han får inte slåss, vara elak mot andra barn eller gå omkring och repa bilar med stenar och sådant), men det är inte direkt något vi behöver säga till om, det har liksom alltid varit lika självklart för honom som det är för oss vuxna.

När det gäller kläder så rekommenderar vi t.ex. vinteroverall när det är snö ute, men vi tvingar inte. En gång ville han gå ut och leka i snön i t-shirts och shorts, trots att vi avrådde honom, så då fick han det. Han kom in efter 5 minuter, och sedan hände det aldrig igen. Tror det är bra generellt att låta dem göra sina egna misstag och lära sig av det, så länge det inte handlar om farliga saker som att springa rätt ut i gatan och sånt. Sömn har vi gjort ungefär likadant med - har han inte velat lägga sig då vi ansett att han behöver det har han fått vara vaken och testa hur det känns nästa dag då. Han lärde sig väldigt fort att lyssna på sin kropp och gå och lägga sig när han var trött

Regler som finns hemma hos oss:
1. Man skriker inte åt varann
2. Man är inte otrevlig eller respektlös
3. Man kastar inte saker
4. Man slåss/sparkas inte
5. Man tänker på sitt språk och säger inte taskiga saker till varann
6. Man är rädd om sina (även andras) saker. (denna regel för att han ska förstå att allt har ett värde,, om än inte för honom så för någon annan)

Överlag så är det vanligt vett och etikett som vår snart 4-årige son inte har några problem att förstå lr följa. Vårt problem är när han har kompisar hemma som beter sig som små monster, slåss, skriker och tar sönder saker. Är redigt trött på att uppfostra andras barn :(

Glömde skriva att han ofta väljer kläder, är med och bestämmer middag, aktiviteter och även viss inredning (tillexempel välja mellan två olika lampor, vaser lr liknande). Hans åsikt är lika viktig som vår, dock är det vi vuxna som har sista ordet..

Inte sparka, inte kasta och inte slå (inte enbart oss i familjen utan tv apparate, datorn m.m).

Ibland äter vi olika maträtter för att barnen (1 och 2 år) kanske inte gillar tapas, då får de barnvänlig mat .

De får saft eller juice till fikat, 

Kläder får de inte välja själva, för då vet vi inte ens om vi kommer iväg.  

Vi har läggdagssrutiner, välling, borsta tänderna och nattning vid en viss tid. 
 

Ingen dator mellan 20.00-08.00
Inte slå, inte skrika. Inte svära eller kalla någon för fula ord. Uppför man sig dåligt får man gå upp (blir uppburen) eller ut. 

Ofta, men inte alltid vill jag att man smakar på maten. Matvägrarna måste äta upp det de har på tallriken innan de får mer av något annat. Tex ett 3:e glas mjölk för att slippa äta upp för att man är sååå määäät. Oftast så kommer de på att de inte var så värst törstiga ändå

De får inte gå ut på balkongen. För brett mellan spjälorna och vet faktiskt inte om den är säker. 3 våningar upp och hård asfalt under. Har alltid en barnspärr/kedja påkopplad. 
Ska de ligga i vår säng på natten så måste de kissa innan. 

Man får inte hoppa i soffan och sängar. Får äta smörgås och godis, har även hänt en och annan Pan Pizza och korv med bröd i vardagsrummet men måste sitta på golvet utanför mattan och ha bricka. Pip-mugg till samtliga barn  Det är inga bebismuggar utan "glas" med lock. 

Alltid bälte i bilen och hjälm när de cyklar. 

Tvingar ingen i grönsaker och serverar ofta olika alternativ till middagen, steker jag en köttbit kan jag lika gärna slänga i en korvsnart i pannan om det är någon som inte vill ha det men jag ställer mig inte och gör Stroganoff om inte kallops faller i smaken. Om det finns en överbliven portion i frysen är en annan sak. 
Man får ta av olika bröd som finns bara det man väljer blir uppätet. Har ofta 2-3 olika bröd öppna samtidigt för vi alla har olika smak och önskemål. 
Oboy och marmelad endast på helgfrukostar.  

De får lägga sig utan att borsta tänderna. MEN de har aldrig gjort det!   Förstår inte, varje gång som de säger "Jag oooorkar inte borsta tänderna" så säger jag Ok, gå och lägg dig då. Men efter en stund så står de där med tandborsten i munnen ändå. Tror att berättelserna om hur tandläkaren borrar i tanden inte är så lockande. Vi kanske råkade utelämna det faktum att det  behövs nog lite mer än 1 missad tandborstning.

Vi är som de flesta andra verkar vara.

Man får inte skada sig själv eller någon annan. Barnet måste hålla en vuxen i handen på parkeringsplatser. Man måste ha hjälm och skor när man cyklar och man måste vara barfota på studsmattan.

Annars är vi väldigt inkonsekventa. Ibland får man äta i soffan, ibland inte. Ibland får man glass efter maten, ibland (oftast) inte. Ibland väljer du tv-kanal och ibland väljer jag.

Vi har egentligen bara 3 typer av "nej":

1. Sådant som innebar direkt fara för någon.
2. Sådant som rör grundvärderinga som t.ex. att man inte gör illa någon annan.
3. Kring den egna integriteten (och det är individuellt och kan dessutom variera beroende på tillfälle och situation). Jag kan exempelvis säga nej till att leka orkester med alla kastruller......för att jag i stunden har världens megahuvudvärk. Jag kan säga nej till att gunga mer......för att storebror är bajsnödig och behöver gå hem/in.

Det är väldigt få saker jag bestämmer över. När man ska lägga sig på vardagar så att man orkar upp till skola/dagis, att man inte slåss, när man ska gå upp på vardagar. Mycket annat är sånt som de aldrig ens protesterat över eller ifrågasatt, som att man borstar tänder morgon och kväll, att man behöver duscha osv. 

Kläder får de välja själv, hur mycket de ska äta, osv osv osv. Jag vill att när de flyttar hemifrån ska de kunna fatta egna beslut och lära sig av sina misstag. Därför får de bestämma det mesta själva av sånt som faktiskt inte spelar någon roll. De lär sig aldrig att fatta egna beslut om de inte får träna och upptäcka att alla beslut har konsekvenser. Att bestämma för att jag har makten att göra det skapar bara onödiga konflikter som ingen vinner på.