Diskuterade frågan på en tjej-träff häromsistens och kände mig konservativ som inte trodde att varannan veckas-boende förekom för barn under två år. Väninnorna menade att detta inte stämde. Hur är det? Hur tidigt anser man varannan veckas-boende vara rimligt/lämpligt?
Svara gärna för jag är nyfiken :)
Jag har pratat med flera på familjecentralen och de rekommenderar tidigast från 3 års ålder.
Växelvis boende med färre dagar mellan boende hos mamma alt. pappa är vanligare när barnen är små.
Jodå det förekommer, dels hos de som ofta inte kollat up/bryr sig så mycket om rekomendationer, dels hos de som har färre dagar mellan bytena.
En kompis till mig och hennes ex körde VV from 1 års ålder men där kunde de umgås varje dag på en fika eller dyl och barnet hade inte några minnen att föräldrarna bott ihop men få separerade par umgås gärna så mycket att barnet kan få träffa dem båda varje dag.
Från tre års ålder och inte tidigare, helst.
Jag har en kompis som blev lämnad under graviditeten så där har det varit varannan vecka från att hon började jobba igen när hennes son var ett år. Det beror oxå mycket på att hon jobbar på en färja varannan vecka
Barnpsykologer rekommenderar från ca 3-års ålder. Så vill inte den ena föräldern ha det tidigare
än så tror jag blir svårt för den andre föräldern att få igenom det i tingsrätten.
Om både är överens om annat så är det ju inga problem...Förutom för barnet som kanske blir otryggt ifall han/hon inte har en lika bra anknytning till både förälderna sedan födseln.
Har läst någonstans att ett litet barn som inte får träffa en förälder/en person på en vecka sedan har "glömt" henne/honom. Då är det precis som att den personen inte existerar. Så det kan bli väldigt jobbigt för ett litet barn att inte få träffa sin mamma på en hel vecka. Vet inte när det ändras och de kan minnas personer längre tider. Står säkert mer om det på ngt forum.
Vi har vv men två dagar i varandras veckor, vilket gör att det aldrig är mer än 3 dagar mellan bytena.
Nu var vår son drygt 3 när vi började, men jag tror att det fungerar även för yngre barn under förutsättning att de känner båda föräldrarna väl.
När det gäller detta måste man tänka på barnets bästa...alltid. De som tänker på att det ska vara millimeterrättvisa föräldrar emellan tänker helt fel!
Den ena föräldern kan ändå träffa sitt barn mycket om man samarbetar bra annars kan man skriva avtal om umgänge. Sedan finns det säkert de som vill ha varannan vecka snabbt för att slippa betala underhållsstöd och då tänker man inte heller på barnets bästa utan egoistiskt. En pappa mår också bättre av i längden att få ett
tryggt barn som mår bra....
Växelvis boende är heller inget självklart. Man kan ha gemensam vårdnad utan att ha växelvis boende.
Många blandar ihop detta.
För att växelvis boende ska fungera krävs att föräldrarna kan samarbeta och bor förhållandevis nära varandra för att barnet ska kunna gå på ett o samma dagis/skola. En tingsrätt kan döma till växelvis boende mot en förälders vilja men det det nog ganska sällan de gör det.
Ett alternativ är då att en är umgängesförälder och den andra boendeförälder. Då bestämmer man hur mkt tid barnet ska vara hos umgängesföräldern, t ex varannan helg en vecka och en övernattning den andra veckan samt över dagen eller halva dagar utöver det.