eulalian skrev 2012-05-29 10:39:35 följande:
Tänk så letar barnet upp en i vuxen ålder. Och så ser man precis likadana ut.. Undrar om det känns som "ens barn"? Just om likheter skulle finnas, plus att det faktiskt är ens egens gener..
Blod är inte tjockare än vatten. Jag behöver inte alla de där äggen, antingen kommer de ut i en menstration eller kasseras i klimakteriet. Jag har INGET behov av dem eftersom jag förmodligen inte kommer skaffa egna barn. Vill göra detta så jag kan sterilisera mig sen.
Ens föräldrar är dom som tar hand om en. Ja, jag är nyfiken på om vi är lika. Först tänkte jag att jag inte vill att barnet söker upp mig, men nu kan jag inte låta bli att tänka på hur ungen kommer se ut.
Paksenarrion skrev 2012-05-29 10:38:29 följande:
Ja, det gör man. Man lär sig och man vänjer sig
Det kan kännas lite obehagligt i äggstockarna när äggen växer till sig (det är ju flera på en gång och det går ju inte helt obemärkt förbi).
Lycka till och tack för att du vill donera ägg
Är det såna där mininålar som diabetriker har, eller längre? Jag är inte spruträdd men det känns liksom märkligt att utsätta sig själv för smärta. Fast det är nog inte värre än att noppa raggarranden.
Fler frågor (det blev några stycken ändå):
Någon som hade problem med partnern, att han/hon var negativ?
Hur känns äggplocket? Ont..?
