Ni som flaskmatar, får ni mycket kritik från andra mammor?
Jag flaskmatar min dotter som nu är 2 månader från att hon var 3 veckor med både tillsägelse från bvc och sambo som jag mådde så dåligt av amning. Men denna ständiga "skämma" för att man ej ammar sitt barn, många som frågar: varför ammar du inte.. amning är det bästa = man känner sig så KASS.. någon mer som får känslan av andra människor att de kollar ner på en för att man inte ammar sitt barn?
Många säger att : Amma till varje pris, men vart går gränsen? Jag avskydde amning, mådde jätte dåligt psykiskt och tyckte inte amning alls var så mysigt som alla säger de är, att man får kontakt med sitt barn osv. Jag fick mycket bättre kontakt med mitt barn när jag flaskmatade och fick en helt annan känsla i kroppen, jag var lugn och kunde börja njuta av att få vara mamma och få vara med min bebis. Så varför göra något man mår dåligt av egentligen? För vad jag förstått så är de knappt någon skillnad på innehållet i bröstmjöl vs ersättning förutom antikropparna, men om man ammar och mår dåligt så måste väl de föras över till barnet att de känner av att mamma mår dåligt?