Reserverad 2-åring, hur hjälpa henne?
Jag har en två åring som är, och har alltid varit, ett tänkare barn, fast att hon har varit tidig/normal i såväl tal som fysik. Hon är ett reserverat och blygt barn… Ingen är gladare än jag för att hon tilldelats dessa egenskaper då jag tror att hon kan få stor nytta av dem i framtiden, OM vi föräldrar lyckas stötta upp henne så denna (många gånger sedda) svagheten blir till hennes styrka och fördel.
Detta är min förhoppning.
Jag är noga med att inte påtala ”att hon är blyg” då jag tror att det leder till att hon känner skam över blygheten, samt att jag försöker låta henne ta saker i sin takt och inte pusha på.
Till saken hör att jag har henne hemma, hon går inte på förskola, vi går då naturligt mycket på öppnaförskolan och andra liknande aktiviteter med henne.
Nu till mitt ”problem”: På tex öppnaförskolan finns det väldigt många ”rättfram” barn som bara tar för sig och som jobbigt nog inte har föräldrar som verkar särskilt intresserade av att lära sina barn ”rätt och fel” tex att inte ta saker ur någon annan hand när denna leker med leksaken, tränga sig i kön till racerbanan… Jag vill lära min dotter inte bara att man ska dela mid sig, men också tex att man inte tar saker som någon annan har och det är i sig inget problem för det lär jag henne och lätt som hon är, kan hon väldigt många av dessa ”sociala koder” redan och gör inte något sånt mot andra barn. Det jag däremot vill lära henne, och som jag inte vet hur jag ska hantera är de barnen som gör just detta på henne… När någon tar en leksak från henne håller hon kvar den lite försiktigt och sen släpper och ”ger med sig” och låter barnet ta leksaken tex och sen står hon bara där och tittar och ser lessen/nere ut. Jag vet inte riktigt hur jag som mamma ska hantera detta, jag vill ju lära henne att det inte är okaj att andra kör över henne utan det är okaj att säga ifrån.
Men problemet är, ska jag lära henne att bara ta tillbaka tex leksaken, tränga sig före i kön osv? Jag menar, att lära henne prata med de andra barnen ”du får säga att så får man inte göra” kommer ju inte funka när de är såhär små, dessutom bor vi i en stad med många nysvenskar som inte kan svenska (och då inte deras barn) så det går rent praktiskt inte att prata och förklara för dem.
Så hur gör jag? Hur hjälper jag min dotter på bästa sätt att kontra dessa situationerna? För detta handledande kommer oundvikligt att påverka hennes framtida sätt att hantera situationer då folk försöker ”köra över henne”.
Tack för att ni tog er tid att läsa, och eventuellt svara på mitt inlägg=)