Följer inte med blicken

Min grabb var sen med att följa med blicken.
Han var 4mån innan han var "med i matchen" på riktigt och blev en individ.
Jag tror inte att han såg ordentligt innan dess.

Avvata lite, försök med ffa svart/vita saker och en bit bort, kanske 1-1,5m bort, och se om han reagerar på det.   

Håller i stort med ovan, det behöver självklart inte vara något fel. Men så långt som 1-1,5 meter bort tycker jag är för mycket. De ser som allra bäst på samma avstånd som det är till ditt ansikte när du håller bebisen i famnen i amningsställning. Det är knappt ens en halvmeter. Ansikten är instinktivt vad de helst tittar på, eller former som efterliknar ansiktet. Han verkar helt normalutvecklad och är han dessutom tidigt född så är det ju ännu mindre konstigt. Ta det lugnt, avvakta och sluta oroa er tills vidare.

Det är lite lurigt det där. I den åldern har inget av våra barn varit intresserad av att följa med blicken hemma. Just varit sådär flackigt. tror de pejlar av . Yngsta följde röd boll på 2-månaderskontrollen, men det gjorde inte storebror. Med lite välvilja kan man kanske säga att han följde den röda bollen vid 3 månader . Eftersom han var första barnet och vi var sådär halvokunniga så oroade jag mig både för synen och hörseln. tyckte att han var lika ouppmärksam och "borta" vad gällde ljud. På halvårskontrollen så kommenterade läkaren hans intensiva blick och vilja att kommunicera. Han kände sig lite genomborrad på ett positivt sätt  . Oroa er inte i onödan. Avvakta lite och se. med tanke på att han är prematur så är det inte konstigt att det kommer lite senare och alla gör inte allt efter schema .

Vår äldsta är förresten 4 år nu och har varit på både synkontroll och hörselkontroll nyligen och han både ser och hör precis som han ska. 

Du skriver förresten att han är intresserad av sina händer.....fäster han blicken på sina händer? Ibland är det ju helt enkelt så att de inte är intresserade av att titta på just det som man själv försöker få dem att titta på och inte just precis då .

Tack för alla uppmuntrande svar :) Vi har haft det lite kämpigt den här första tiden, vår son andades inte när han kom ut, sen har han haft svårt att äta, fick ha sond för han inte gick upp i vikt, han fick gulsot, han fick skena för höfterna som han hade i 6 veckor, han har kämpigt med mage troligen kolik. Nu har det andra landat förutom koliken....så man känner en maktlöshet, och när detta med blicken inte faller på plats har det bara blivit för mycket. Speciellt när man har fått sova dåligt oxå, så orkar man inte med när något går emot. Hoppas verkligen det är som för era barn att han bara är lite sen och att det kommer så småningom. Detta är första barnet så jag är verkligen orolig och man vill ju inte att det ska vara nåt fel.

Han är som sagt intresserad av händerna, men det ser inte ut som om han tittar på dem....möjligtvis lite och ibland. Ungefär som han tittar på oss, väldigt snabbt och flyktigt. Han är oxå intresserad av en nalle som hänger framför honom i babysiten. Han tar tag i den (trots att händerna fortfarande är slutna) och drar den mot munnen. Men det ser nästan alltid ut som han tittar åt annat håll när han gör det, konstigt. Han måste ju på nåt sett veta att den finns där. Möjligtvis kanske det är så att han känner den.

"Callan" och "flickan och kråkan": tittade era barn inte heller på er när de fick mat? För det har jag hört att det ska de göra tidigt. Nu har han börjat kasta blickar på oss när vi ger han flaska, men annars tittar han bara åt andra hållet eller åt sidan. Och det är så tråkigt för man får inte den där kontakten man vill ha. Däremot så har vi sen födseln tyckt att han reagerar på ljud och att det inte är något fel på hörseln i allafall, skönt.

Vet inte om det kan vara till hjälp men jag var riktigt orolig för min tös när hon var bebis för hon ville sällan möta min blick när hon ammade. Idag är hon världens gosigaste tjej.

Jag tycker att ni ska ligga på BVC och få kollat ögonen hos en ögonläkare. Våra pojkar fäste inte blicken vid 2 månderskollen, deras ögon flackade fram och tillbaks. Det visade sig att dom är synskadade och har nystagmus (därför kan dom inte fästa blicken). Vi fick först komma till läkare på vårdcentralen och sen på remiss till ögonläkre på sjukhuset. Ligg på dom så ni får det utrett i tid.

Vi fick heller aldrig någon riktig ögonkontakt, dom log inte när dom såg oss om vi inte pratade samtidigt för dom såg oss helt enkelt inte. Det är svårt att veta hur mycket dom ser, det kan ju vara allt från bara skuggor till lite mer tydligare  saker. Nu är dom 2 år och det går frammåt hela tiden! Deras syn har utvecklats jättemycket och barn kompenserar sin dåliga syn otroligt bra.

Det ni kan göra är att stimulera med svart-vita saker. Bilder på vad som helst, skriv ut några du hittar på internet, som finns i barnböcker osv. Andra stora färgglada saker, och prova på vilket avstånd ert barn verkar bli intressad av sakerna.  

Ammade så det är lite svårt att säga, men jag vet att jag upplevde det som att han levde i en egen bubbla fram till ca 4mån ålder och sedan "blommade ut" liksom.
Anledningen till att jag föreslog ett avstånd på 1m eller mer är för att dte var där min son såg öht.
Jag VET att de ska se från bröstet till mammans ansikte, men det gjorde inte min grabb så vi försökte med lite olika avstånd.
Jag är dessutom optiker så jag har lite koll
Självklart är det bra att få ögonen kollade i tid, men han är väldigt liten ännu så det finns goda chanser att hans syn utvecklas åt rätt håll  

Samtidigt är det bra att få veta så man kan stimulera på rätt sätt och få hjälp om det behövs :) Glasögon kan även ges så tidigt som vid 6 månader om det behövs t.ex.

Låter som vår kille, han är född 2 månader för tidigt och det tog jättelång tid innan han kunde fästa blicket. Var väldigt flackande med blicket hela tiden och vi var till flera undersökningar, men han var helt enkelt bara lite sen med det. Inga problem med det nu. Din son är också för tidigt född och har haft en tuff start på livet förstår jag. Det var likadant med vår son som hade många utmaningar den första tiden. Han hade väldigt lätt för att bli överstimulerad, och i eftertid så tror jag att detta påverkade hans förmåga att fästa blicket. Hur är det om ni tar bort all stimuli, alltså inte ha på tv eller vara i närheten av synsintryck. Vi använde ofta en filt runt honom för att skärma honom helt från alla andra yttre intryck än oss, alltså vårt ansikte och våra hjärtslag och andning, detta hjälpte för honom och gjorde honom mindre flackande i blicket.