Du med kromosomfel, har barn med de el tagit prover för att utesluta de..

Hej!
Jag har ett kromosomfel, har en son på 15 mån!
Vi gjorde inget test what so ever när lillemannen låg i magen!
Han har inget kromosomfel eller något annat!

Alltså han blev till på andra försöket, så hade inga problem! Trodde de skulle ta betydligt längre tid eftersom att man tidigare i mitt liv inte visste alls om jag kunde bli gravid överhuvudtaget!

Jag har faktiskt ingen aning, och eftersom jag inte "lider" av min diagnos/kromosomfel i den bemärkelsen längre så var de inget jag tänkte på! Men när BM fick reda på min diagnos så blev hon chockad, men varför hon inte gick vidare med det vet jag inte!

Jag hoppas verkligen från botten av mitt hjärta att de går bra för er!

Vi kommer att få svar på våra kromosomprov på måndag, och som jag förstod det kan man göra IVF/PGD om det skulle visa sig att någon av oss har en avvikelse.

Är det något ni har blivit erbjudna?

Hejsan!

Även jag har en balanserad translokation mellan kromosom 12 och 16. Jag har tidigare lyckats bli gravid 3 gånger, 1:à ett mf i v 10, 2:à graviditeten var vår fina son Isak som tyvärr lämnade oss i samband med förlossningen. Hos honom hade translokationen obalanserad vilket inte är förenat med liv. Det var efter att vi förlorat Isak som vi båda testade oss och det var då vi fick veta att jag hade en balanserad translokation.

Vi tog redan på en massa fakta om IVF\PGD och vi kände genast att det var en behandling vi ville prova. Men i det landsting jag tillhör måste man vara 25 år för att få landstings finansierad IVF och jag var endast 22, så vi har snällt fått vänta. Under tiden valde vi att ta chansen att försöka på egenhand och efter ca 2 1/2 år så lyckades vi bli gravida. Vi var jätte oroliga men vi ville verkligen tro att vi nu denna gången hade turen på vår sida. I graviditets v 15 gjorde vi ett fostervattens prov och efter lite drygt 2 veckor får vi veta att vi väntar en flicka och att även hon har fått translokationen obalanserad. Vi fattade det otroligt tunga beslutet att avsluta graviditen, vi visste att ovasett så skulle vår flicka inte överleva och jag skulle mentalt inte klara av att fortgå graviditeten och bara gå och vänta på när hon skulle ta sina sista andetag.

Efter våra förluster så känner både jag och min man att vi vill inte försöka på egenhand mer, jag vet inte vad ännu en förlust skulle göra med mig.

Jag fyllde 25 år ett par månader efter avbrytandet och vår läkare skickade en remiss till ks Huddinge för IVF/PGD. I februari i år fick vi köra igång med behandling och i går testade jag positivt. Vi är så lyckliga och nu hoppas vi av hela våra hjärtan att denna graviditeten kommer att gå vägen.

Om du har några frågor eller om det är något du undrar över så får du mer än gärna höra av dig.

Ursäkta alla fel stavelser, iPhone rättstavelse program lever sitt egna lilla liv.

Hejsan jag har varit och tagit prov för kromosomfel nu men vet ju att de kommer vara ett fel och hon sa att troligt kommer vi bli flyttade till huddinge oxå.. Vi ska på läkarbesök här i halmstad den 9/5 för att få veta exakt vad det är för fel jag har, hur grovt det är och kolla så att allt annat med mig är normalt..är rädd för att de är nått mera... Är dom bra på huddinge?? Hur många besök va ni tvungna gör där? Vi har ju en bra bit dit.. =0/

Som RingRing skrev så låter det som om ni kan få göra PGD. Även jag är inne i den svängen.

Spontant så tycker jag ni har försökt för länge själva innan ni sökt hjälp. Har man försökt över ett år utan att lyckas bör man söka hjälp. Det kan vara så att du inte ärvt translokationen alls, trots att någon av dina föräldrar har den. Det kan vara nåt annat fel, exempelvis din mans spermier, men nu utreds ni och då får ni veta det.

Jag tror de är duktiga på Huddinge, har upplevt det så iallafall. Vi fick göra ett besök hos klinisk genetik och ett hos fertilitetsenheten som håller i IVF en innan vi körde igång. Antal försök beror på reglerna i ditt hemlandsting.

Lycka till!

Millan