Vill väldigt gärna höra era åsikter om detta?
Ni som är emot detta, och har sett på Supernanny, vad tycker ni man borde göra istället?
Och vad gillar ni hennes straff (som tex att stanna inne en förmiddag när de andra barnen går ut osv)?
Jag tycker att alla straff som innebär uteslutning är förkastligt. Visst har mina barn varit igång under sina utvecklingsfaser och tjoat "jag viiiiiill inte"! men vi har hållit oss till de regler som är absolut måsten (ex. bilbälten) och mindre viktiga har barnen kunnat diskutera sig igenom. Ex dottern som resonerade sig fram till varför hon skulle få två glassar på sin födelsedag.
Vi försöker generellt inte straffa barnen utan lösa problemet, flera människor emellan.
Om det behövs kan en av oss gå undan med ett barn, men vi låter inte det sitta själv, utan vi varvar ner ihop.
Det känns också som att varje familj på Supernannyn har varit rätt slappa eller så har det varit osynk mellan föräldrarna, där en varit extremt tillåtande och den andra velat ha mer struktur. Och slappa menar jag då att det har inte funnits någon struktur, och det är rätt självklart att barnen blir utåtagerande då, de famlar ju runt i en värld hemma som blir rätt obegriplig.
För att man inte behöver det. Man kan vara tvungen att flytta ett barn från situationen, ibland kan man behöva säga till barnet att vara arg någon annanstans.
Min motfråga är, vad är det med timeout som gör att man löser problemen.
Konsekvenser skall vara bundna till handlingen innan
När det gäller familjer som supernanny vänder sig till är det ofta familjer i kaos, då kan man behöva lite tuffare tag för att familjen skall hitta sin balans.
Men i de normalstörda familjerna så behövs det inte
För att det är en fullständigt onödig metod i alla hyfsat välfungerande familjer. Jag tror inte på att straffa barn i meningen ge dem påhittade straff, utan jag tror på att synliggöra och, i mån av mognad, låta barnet ta de konsekvenser som handlingarna ger. Time out är ett aukoritärt uppfostransverktyg och jag tror inte på auktoritär uppfostran.
Time out är från början en metod som utformades för att ge föräldrar med bristande konflikthanteringsförmåga ett alternativ till aga och det är inget jag anser mig behöva. I "Supernanny" handlar det (ganska ofta) om den typen av föräldrar i kombination med en fullständigt ohållbar familjesituation och då kan time out vara användbart (även om det nog ofta skulle gå att lösa på andra sätt också men det skulle inte bli lika "bra" TV).
Men att tillsammans med barnet ta en "time out" kan vara jättebra!
Det behövs inte och löser inga problem, det är ett straff och ingen konsekvens. Jag är verkligen inte perfekt och nu har jag en ganska envis snart 3-åring hemma så det är ganska mycket konflikter. Blir han helt oresonlig så brukar jag försöka sitta med honom i knät, om jag inte har tid att tjafsa så kan jag låta honom vara en stund och så pratar vi när han lugnat ner sig. Jag vet ju att konflikterna kommer oftare när han är trött och hungrig så man försöker ju undvika att det blir så för att förebygga konflikter.
Prata prata prata har börjat funka någorlunda, han kan förstå och acceptera nej om man förklarar, men det förutsätter ju att han är tyst så att han hör vad man säger.
Det är sällan barnen medvetet beter sig illa, oftast handlar det ju om att de vill bestämma själva och kanske att de vill testa något de sett andra göra. Då får man ju försöka förklara varför man inte kan göra så och kanske göra det tillsammans istället.
Kan du förklara vilken funktion time-out fyller och på vilket sätt dina barn lär sig att inte göra dumheter genom att sitta i skamvrån? Hur mycket kommunicerar du med barnen om hur och varför man gör som man gör?
Time out för att barnet skall lugna sig-JA
Time out a la Supernanny, dvs skuldbelägga barnet och tvinga ur ungen en ursäkt-Nej
Konsekvenser- "Du nöp Kalle så du får inte gå ut sedan"- Nej
Konsekvenser-"När du kastade din mössa i toa så den blev genomblöt så kan du inte gå ut sedan"- Ja
Straff och isolering är som sagt helt förkastligt. Det är ingen bra metod att med hjälp av skamkänslor tvinga barnet att underkasta sig. Det finns ingen hänsyn och respekt i sådan uppfostran, och det är inget jag vill lära mina barn att förtrycka sina egna känslor och viljor alternativt själva bli hänsynslösa och respektlösa mot andra. Tvärtom vill jag lära mina barn respekt och hänsyn och då är det en självklarhet att jag även behandlar dem så. De har också rättigheter, och framförallt har de rätt till sina egna känslor. Det finns därför inget enkelt svar på vad man borde göra istället, det beror på situationen och mig veterligen används time-out i de mest sinnessjuka situationer där vare sig förälder eller barn i själva verket kan förklara varför. Och därför är det bästa svaret man kan ge att vara lyhörd istället för att slentrianmässigt straffa sitt barn så fort de visar tillstymmelse till utveckling och självständigt tänkande.
Jag tror inte heller på straff, att barn själva ska sitta i trappen medan resten av familjen äter upp middagen tex.
Det fungerar bättre att ge barnen en möjlighet tex Barnet skriker med hög röst när det leker, istället för att vråla NEJ, sluta skrik eller så händer si eller så, så kan man ge en möjlighet istället tex: kan du inte sjunga, prata eller berätta vad du gör istället.
Är emot alla metoder som innebär en kränkning av barnen, däribland "time-out" (så som det tillämpas i bla Nanny programmen).