Vad göra med nästan 18-åring som inte pluggar??

Han kanske upptäckt att den linjen han valt inte passar honom. När jag gått klart mitt första år var jag så less o skoltrött att jag inte orkade mer. Jag sökte en annan linje, flyttade hemifrån o klarade då gymnasiet galant! Idag är jag 23 år, har barn, jobb o hus. Ta reda på om det finns någon annan linje han heller skulle vilja läsa, det går ju faktiskt att byta. Om inte så va inte rädd för att va en tjatig morsa, det är viktigt med ett fullständigt gymnasiebetyg. Jag har min tjatiga morsa att tacka för mycket :)

Åh, tack för bra svar! Går det lätt att byta? Jag tror att han egentligen borde läsa något mer praktiskt.

Håller med Lolers.
Sen kan man ju också ta en paus. Det kanske är vad han behöver. Mitt kusinbarn gjorde just det. Han jobbade i ca 8 månader och sen tog han tag i det igen. 

Hej.
Jag har en syster som är 18 och hoppade i veckan av gymnasiet för andra gången.
Vi var oroliga i början men inser nu att gymnasiet inte passar henne.
Det finns andra sätt att lyckas än att gå i gymnasiet och man kan alltid läsa upp i efterhand.
Att tjata leder ingenstans, snarare tvärtom tror jag.
Han måste få göra allting i sin tid och när han är mogen för det kommer han att lyckas galant. 

Om han är skoltrött kan jag tipsa om att det går att läsa på t.ex. 50%. Jag var djupt deprimerad mitt sista år i gymnasiet och fick då ordnat så jag kunde läsa sista året på två år istället. Det var jätteskönt!

Vill han läsa en praktisk linje som finns i den vanliga kommunala skolan som tex bygg eller Hr så borde det inte vara så krångligt. Jag bytte från samhälle/natur till omvårnad/spa fitness (friskola med få platser). Var en lite småjobbig tid innan jag fick reda på om jag antagits till den nya skolan. Första året i den nya skolan var rätt lugnt eftersom jag redan läst många baskurser och kunde lägga mer krut på det nya. Fick hjälp av syon att fylla i ansökningsblanketter etc. Det bästa är nog att gå till syon och få hjälp med allt, ni kanske kan gå dit tillsammans :)

Man kan ibland också läsa på gymnasiet och kombinera det med praktik. Det kanske är något. Prata med skolan om alternativ.

Tack för alla svar! Jag funderar också på att undersöka möjlighet till reducerat program. För att få behörighet till högskolan krävs ju 2250 gymnasiepoäng och grundläggande behörighet. Gymnasiet är 2500 poäng totalt. Så i princip skulle han ju kunna skippa två av de svåra ämnena (kemi och fysik) och ändå uppnå det som behövs...

Beroende på vad han vill söka vidare till. Glöm inte det.

Fråga vad han tänkt läsa på högskolan, ta reda på vilka ämnen som krävs och visa honom tydligt vad som gäller och vad han MÅSTE göra för att högskolan skall bli verklighet.

Du kan ju också gå igenom alla räkningar hemma tillsammans med honom och visa vad det kostar att leva, då kommer han nog snart att inse att om han vill ha bra boende, bil, skidsemester etc i framtiden är det plugg som gäller ett par år.

Skaffa sen en stor kalender typ A3 och fyll i alla provdatum och inlämningsdatum, dessa kan du få från skolan om du mejlar.

Hamnar han efter blir allt jobbigt, då minskar lusten att plugga och han kommer ännu mer efter, en ond spiral.  Kolla även med skolan om det finns någon stödundervisning att få. Kort sagt, vänta inte utan dra i alla växlar på en gång och se till att få upp honom på banan igen. Har du råd kan du ju testa ha en privatlärare med, brukar vara lätt att få tag i om du bor i en universitetsstad (studenter som extraknäcker).

Hej!

Jag går också andra året på gymnasiet (natur) och jag ser många ungdomar som inte orkar plugga och jag tror det har med skoltrötthet och lärare som har dålig planering och lägger prov och inlämningsuppgifter så tight.
Kan din son möjligtvis vara skoltrött/utbränd?

Tror det hade varit jättebra med sabbatsår och en praktikplats för många ungdomar, det är lätt att bli skoltrött. Det viktiga är ju då att man inte får vara hemma och spela TVspel, utan att man får prova på vuxenlivet, dvs arbetslivet. Efter det tror jag det är lätt att känna att skolan faktiskt är rolig och intressant och att man kanske vill mer än praktikplatsen på fabriken eller äldereboendet.

Nu har jag yngre barn, men man funderar ju redan på sådant här.... och det är vad vi funderat på.