• MMMR

    Svårt att få planerat snitt beviljat?

    Efter att ha funderat så jag håller på att bli tokig, så har jag till slut kommit fram till att jag verkligen vill ha ett planerat kejsarsnitt. Detta kanske är lite sent påtänkt, då jag hade BF igår. (25e februari).
    Anledning till att jag vill ha ett planerat snitt är för att mina 2 största rädslor inför förlossningen har varit

    1. Att barnet är väldigt stort, då alla barn i våran släkt har vägt 4200+
    2. Komplikationerna efter förlossningen.

     När jag var hos BM i fredags så sa hon att barnet är stort, men lugnade mig med att kroppen har enorma resurser och inte "tillverkar" ett barn som är större än vad kroppen klarar av att föda. Jag hade dock innan inte berättat om min rädsla för henne utan försökt komma över den med hjälp av stöd från sambon och min mamma. 
    Gången innan när jag var hos BM så var min vanliga sjuk, så jag fick gå till en annan. Berättade för henne om min oro och bad om ett tillväxt UL som jag blev nekad. 

    Jag har funderat och kommit fram till att jföda med ett planerat kejsarsnitt vore det som skulle kännas absolut bäst för mig.
    Är det någon som har erfarenhet av det och vet hur pass lätt det är att få det beviljat?  

  • Svar på tråden Svårt att få planerat snitt beviljat?
  • Lolli82

    Jag fick det pga rädsla, men jag tog upp det på första besöket hos bm. Det brukar vara en lång process där läkare eller barnmorskor kommer fram till att det är set bästa för dig. Det gäller att stå på sig och visa vad man vill. I mitt fall gällde det att visa läkaren hur otroligt dåligt jag mådde av tanken på att föda. Vet inte hur du ska lyckas få igenom det så snabbt. I ditt fall hade nog jag bråkat och skrikit, fått panik osv. Om jag inte va skräckslagen skulle jag leka att jag va det. Så länge du är lugn och frågar försiktigt kommer de bara lugna dig... "Det kommer gå bra lilla gumman... Vi är gjorda för att föda..."

  • MMMR

    Tack för ditt svar. 

    Jo det är lite det jag är orolig för. Att jag ska behöva visa "panik" för att få det beviljat liksom.
    Det är väl mest en rädsla som har växt fram ju längre graviditeten har gått men att jag har fortsatt intala mig själv att allt kommer att gå bra. Vilket det kanske med största sannorlikhet kommer att göra, men just när BM antydde att barnet är stort, då tappade jag rätt mycket även om jag var beredd på det.
    Det kanske är enda sättet att få igenom det, att vara skräckslagen även om jag inte är det på det sättet. Skulle förlossningen sätta igång inatt så kanske jag ändå inte skulle ha så mycket val än att föda vaginalt liksom.. 

  • Ravenna

    Varning:

    Att kroppen inte "tillverkar" barn som är större än vad kroppen klarar av att föda är en ren och vedervärdig lögn. Genom historien är det väldigt många kvinnor som har dött på grund av att barnen har växt sig för stora för att passera bäckenet. Kvinnokroppen är inte magisk - livmodern har ingen aning om hur brett ditt bäcken är eller hur töjbar din slida är.

    Att kroppen inte tillverkar större barn än vad den klarar av att föda... det är rent och skärt trams som man använder som "nödlögn" för att lugna ner oroliga kvinnor.

    Jag skulle vara orolig om jag började misstänka att det var ett stort barn på gång. De kan göra mycket skada på väg ut.

    Ledsen om jag skrämmer upp dig nu, men jag blir illa berörd när jag får höra att BMs som befinner sig i en ställning där man måste kunna lita på dem kommer med sådana bisarra lögner som att kroppen inte tillverkar större barn än den klarar av att föda...

Svar på tråden Svårt att få planerat snitt beviljat?