• UngMamma1986

    Hur hade ni gjort?

    Vi fick barn när vi var rätt så "normal"-unga, 25 år.

    Det är inte så att vi är helt bakom flötet, utan vi kan laga mat, diska, tvätta, städa. Ta hand om hemmet med andra ord.
    Vi kan byta blöja, mata barnet som nu är 1 år, leka med barnet så det får närhet o uppmärksamhet. Vi går ut o gungar då o då (när vädret tillåter). Vi ser när bebis är trött o får det att somna utan stress.
    -Vi är normala förstagångsföräldrar med andra.

    SOM GÄRNA TAR EMOT HJÄLP FRÅN FARMOR (barnets farmor). Hon kommer hit nån gång i veckan o när hon är här passar hon på att laga mat för att fylla frysen till oss. Hon städar även gärna. O det gör hon för att dels hjälpa oss o sen för att få komma hem till sitt första barnbarn o pussa o busa lite med honom.

    Detta har mina föräldrar nu sett. Att hon är här ofta... Liite för ofta i deras ögon...
    Min mamma sa att vi måste bli mer självständiga. O min pappa vill flytta härifrån eftersom att vi hellre ringer till farmor när vi vill ha barnvakt istället för att ringa honom.....

    Det handlar inte om att vi inte är självständiga, som sagt, vi kan ta hand om både bebis o hemmet. O vi ringer inte farmor för att vi vill ha barnvakt. Vi ringer henne för att få vila upp oss o umgås med farmor medans hon hjälper oss hemma. Det är liksom bara ett plus i kanten.

    Det känns som att mina föräldrar bara är avundsjuka på att farmor är den som är här mest. O sonen har en närmare relation till henne o knappt reagerar när mina föräldrar är här. Eller inte reagerar lika glatt när han ser dom iallafall..
    När farmor fick sitt första barn, så var hennes mamma hemma hos henne hela tiden o hjälpte till o det uppskattade farmor.
    Mina föräldrar känns lite mer: Ni valde att skaffa barn, sitt där nu!
    Dom vill bara vara barnvakt då o då om vi vill sticka iväg. Men då e det bara sonen dom tar hand om. O så fort vi kommit hem o han kanske har en bajsblöja så blir det vi som får byta. Medans farmor tar alla blöjor enda tills hon åker...

    Om ni tänker er in i situationen.., hur hade ni gjort?
    Hade inte ni velat hjälpa era barn så mkt som möjligt när dom får barn?
    Eller har ni själva liknande problem. Write and Tell me :)

  • Svar på tråden Hur hade ni gjort?
  • JeanneDArc

    Morfar verkar ju känna sig lite bortglömd.. han vill nog vara mer delaktig än vad han är låter det som. Man kan ju ha en tätare kontakt utan att det ska medföra hushållstjänst för mor/farföräldrarna också. Kan ni inte komma hem till dem lite oftare bara på en kopp kaffe eller något då så de känner sig delaktiga? Man kan ju inte förvänta sig att alla ska vilja städa och laga mat åt sina vuxna barn faktiskt. Nu verkar det ju dock som att farmor och ni alla är okej med det så då är det väl ingen fara. Att mormor reagerar är väl kanske naturligt eftersom hon ser det ur sitt perspektiv. Hon kan kanske inte tänka sig in i att farmor tycker det är trevlligt att få hjälpa till bara, utan mormor är kanske snarare orolig över att ni utnyttjar henne för att ni inte pallar själva. Jag hoppas iaf att farmor faktiskt tycker det är trevligt att hjälpa till.. för annars är det kanske inte så bra i längden att hon blir ditringd för att ni vill "vila upp er". Om hon känner sig lite tvungen kan det nog leda till tråkigheter framöver.

    Jag har förvisso bara ett barn på 5 år så det är svårt att veta hur jag kommer vara som mormor. Men jag TROR inte att jag kommer göra fullt så mycket som din svärmor. Jag håller nog lite mer med din mamma, att när man skaffar familj får man vara beredd på att klara det också. Men givetvis vill man ju hjälpa till. Skillnaden ligger väl lite i omfånget av mängden hjälp och uppassning. Att göra storkok och fylla frysen och städa hemmet varenda vecka är för mycket i mina ögon. Men huvudsaken är ju att alla ni är nöjda.

  • Lilla fjunet

    Jag har det precis som du fast med min mamma. Alltså hon fick mkt hjälp av min mormor och nu vill och kan hon oxå vara en sådan mormor. Tycker det är enbart positivt och älskar min mamma.
    Men har liknande reaktioner från min svärmor, att min mamma gör för mkt och att min son gillar mormor och mina systrar mer.
     

  • UngMamma1986
    JeanneDArc skrev 2012-02-21 21:33:35 följande:
    Morfar verkar ju känna sig lite bortglömd.. han vill nog vara mer delaktig än vad han är låter det som. Man kan ju ha en tätare kontakt utan att det ska medföra hushållstjänst för mor/farföräldrarna också. Kan ni inte komma hem till dem lite oftare bara på en kopp kaffe eller något då så de känner sig delaktiga? Man kan ju inte förvänta sig att alla ska vilja städa och laga mat åt sina vuxna barn faktiskt. Nu verkar det ju dock som att farmor och ni alla är okej med det så då är det väl ingen fara. Att mormor reagerar är väl kanske naturligt eftersom hon ser det ur sitt perspektiv. Hon kan kanske inte tänka sig in i att farmor tycker det är trevlligt att få hjälpa till bara, utan mormor är kanske snarare orolig över att ni utnyttjar henne för att ni inte pallar själva. Jag hoppas iaf att farmor faktiskt tycker det är trevligt att hjälpa till.. för annars är det kanske inte så bra i längden att hon blir ditringd för att ni vill "vila upp er". Om hon känner sig lite tvungen kan det nog leda till tråkigheter framöver.

    Jag har förvisso bara ett barn på 5 år så det är svårt att veta hur jag kommer vara som mormor. Men jag TROR inte att jag kommer göra fullt så mycket som din svärmor. Jag håller nog lite mer med din mamma, att när man skaffar familj får man vara beredd på att klara det också. Men givetvis vill man ju hjälpa till. Skillnaden ligger väl lite i omfånget av mängden hjälp och uppassning. Att göra storkok och fylla frysen och städa hemmet varenda vecka är för mycket i mina ögon. Men huvudsaken är ju att alla ni är nöjda.
    Morfar har väldigt mkt fritid, då han varit sjukskriven en längre tid. Vi brukar ses ca 1 gång i veckan just för att det bl.a händer mkt kring 1 åringen i utveckling. Så så mkt mer tid än det klarar jag inte av. Vi har inte så mkt nytt att prata om. Men en gång i veckan kan jag förstå o gå med på :)

    Vi har väl själva känt den här veckan att det blivit lite för mkt att ständigt ringa in farmor. Men de 2 senaste veckorna har både vi o bebis vart sjuka. Så då har vi knappt orkat med när han varit lite ledsen o svårare att få honom att somna o då har det vart skönt att ringa henne. Men vi har hört på henne att hon låtit trött, så denna veckan har vi varit duktiga o tagit hand om allt själva. (Vill inte ha applåder, vet att det e så det ska vara ;) ) Men nu har man liksom kommit ur rutinen att ständiga ringa in farmor.
    Det blir väl en viss bekvämlighet oxå. Samtidigt som hon som sagt gärna ställer upp. Vi frågar inte om hon vill skura golven, t.ex nu sist så hon självmant "Jag tänkte ta golven om, det blir en del fläckar när han dreglar o drar runt det när han kryper överallt". Det är liksom inte vi...

    Man kanske helt enkelt blivit lite för bortskämd utan att tänka på det......
    Mina föräldrar har ju faktiskt lite rätt i vissa punkter .....
  • UngMamma1986
    Lilla fjunet skrev 2012-02-21 21:50:51 följande:
    Jag har det precis som du fast med min mamma. Alltså hon fick mkt hjälp av min mormor och nu vill och kan hon oxå vara en sådan mormor. Tycker det är enbart positivt och älskar min mamma.
    Men har liknande reaktioner från min svärmor, att min mamma gör för mkt och att min son gillar mormor och mina systrar mer.
    Kommentarer jag får av folk är: "Gud vilken snäll o go svärmor du har!"

    Antagligen för att de flesta inte skulle städa i andras hem. Men hon ser det inte så säger hon, utan hon e där för att umgås med barnbarnet....

    Jag tänker då inte klaga.. Dock har det varit skönt att hitta osthyveln på sin vanliga plats nu det sista... ;)
Svar på tråden Hur hade ni gjort?