Pappan till barnet vill ha ensam vårdnad om barnet direkt när den föds. Finns det ens en risk att det går igenom när barnet är så litet att det fortfarande ammar?
Hur brukar rätten se på saken när den ena föräldern är tillmötesgående och uppmuntrar umgänge och delat ansvar medan den andra föräldern vill utesluta den andra helt och vägrar delat ansvar?
Varför vill han det ?
Hur planerar han att få igenom enskild vårdnad om ett nyfött barn? Är mamman gravt handikappad, missbrukare, allvarligt psykiskt sjuk eller något liknande?
En ev. vårdnadstvist kan ta flera år. Är föräldrarna inte gifta ska faderskapet skrivas på innan pappan ens har en chans att stämma för att få del i vårdnaden/enskild vårdnad och en tvist kan ta ett år eller två. Men sannolikheten att han skulle få enskild vårdnad om mamman är normalfungerande är extremt liten.
Är mamman o pappan inte gifta så har mamman enskildvårdnad och det finns inte en chans i världen att han någonsib skulle få igenom ensamvårdnad så länge mamman inte är väldigy psykiskt sjuk eller handikappad eller har ett missbruk eller på något vis vanvårdar sin bebis
föregående talare har helt rätt! oroa dig inte!
han vill nog bara skrämma dig!
Pappan vill ha ensam vårdnad direkt ?????
Det beror lite på vad som har hänt. Har du haft problem med droger? ätstörningar? psykiska problem? Om det inte är så att oavsett vad pappan gör så kommer soc att ta ifrån dig vårdnaden för att du är bevisligen direkt olämplig så skulle jag helt klart påstå att pappans chanser är lika med noll.
Det låter inte som om ni kommer så bra överens... Låter som om du råkat ut för en riktigt trist man. Är du verkligen säker på att han kommer att kräva ensam vårdnad direkt?
Är ni gifta? I så fall skilj dig snabbt innan barnet föds. Är du ogift så är det så att DU kommer få ensam vårdnad automatiskt när barnet föds. Du kommer att pressas att skriva på gemensam vårdnad ofta direkt på BB men om ni inte kan samarbeta vill jag verkligen råda dig till att INTE skriva på för gemensam vårdnad. Gör du det så har pappan rätt till halva föräldraledigheten, rätt att förbjuda dig att flytta, förbjuda dig att välja skola, förbjuda dig att döpa ditt barn i kyrkan, förbjuda dig att åka bort utomlands på semester med barnet
OBS!!!!! Jag tycker INTE du ska vara speciellt tillmötesgående och villig att få till gemensam vårdnad. Det är nämligen så att för att det ska kunna bli gemensam vårdnad så krävs att åtminstonne en av föräldrarna vill ha det och är beredd att samarbeta. Vill bägge ha ensam vårdnad så blir det ensam vårdnad... i det här fallet ensam vårdnad till DIG! Om ni inte är gifta så får DU alltså automatiskt ensam vårdnad. Pappan måste begära vårdnad först efter det att faderskapet är fastställt. OM pappan i det läget börjar kräva ensam vårdnad och visar tecken på att inte vilja samarbeta med dig så tror jag du kan vara helt lugn över att du kommer få behålla ensam vårdnad.
OBS!!!!!! Var noga med vad du skriver på. Du komemr troligen bli pressad redan direkt på förlossningen eller BB att både skriva på att pappan är fadern och att ni ska ha gemensam vårdnad men du behöver faktiskt inte göra något dera.
OM du är tillmötesgående och visar att du verkligen vill få till ett samarbete kommer DU att få dra det lasset helt själv i 19 år framåt. Soc och familjerätten kommer bara välta över mer ansvar på dig. Du har inget att vinna på det.
Du ska snart ha en liten baby. Du behöver lugn och ro för att kunna ge din baby trygghet och kärlek. Förstör inte det. Se till att behålla ensam vårdnad till pappan visar att han kan samarbeta. Annars kommer bara ditt barn barndom slitas sönder av pappans hat mot dig och ständiga bråk.
Jag tror pappan mest försöker skrämma dig och ju tidigare du visar att du inte är lättskrämd destå bättre. Du måste kunna vara bestämd och kunna säga ifrån för att någon ska respektera dig. Tyvärr men så är det.
Det är väldigt extremt jätteovanligt sällsynt att en pappa får ensam vårdnad direkt från födseln om mamman fortfarande lever.
Fatst det bästa för barnet är att båda är vårdnadshavare
Tyvärr håller jag med om att delad vårdnad inte är en fördel för en del mammor 
Jag tänkte när sonen var nyfödd att pappan SKULLE skriva på så att han också fick skyldigheter mot barnet. Men delad vårdnad ger inga skyldigheter, bara rättigheter som nämnts ovan.
Ex.
Varje gång jag vill flytta måste FK göra en utredning för att pappa vägrar skriva på. Även om det är inom samma kvarter alltså. Flera månader står sonen då kvar på gamla adressen för att flytten inte godkänts. De godkänner dock till sist om barnet är folkbokfört hos dig.
Pappan har rätt till umgänge trots att mitt barn mådde dåligt av det när han var liten. Blir rädd när pappa kommer och gömmer sig under sängen och gråter.
Pappan ville inte medverka i en BUP utredning som jag initierat för att jag var orolig för barnets välmående. (han ville dö). Samarbetar inte pappa så läggs utredningen ner och barnet får ingen hjälp därifrån.
När mitt barn misstänktes ha ADHD så kan pappan låta bli att skriva på papprena och då får barnet inte utredas. Trots att skolan och jag (som har barnet 95% av tiden) känner att barnet behöver hjälp.
Pappan "behöver" inte hjälpa till med lov eller VAB. Delad vårdnad betyder INTE delat ansvar. Mitt barns pappa kräver ung 100kr/dag om han ska ha honom på sommaren. Han har aldrig tagit ut VAB (han har ju ett jobb att sköta). Däremot många FP-dagar (utan att ta barnet såklart = betald ledighet). Pappan vägrar ta sonen om sonen har läxor för det är jobbigt att göra läxor med honom.
Pappan har för övrigt trakasserat mig med telefonsamtal mitt i natten och fula sms i 11 år, till polisen säger han "jag ville bara höra hur det var med mitt barn". Framgick inte riktigt varför han kallar mig hora och könsord dock, men självklart måste jag svara. Polisanmälan nedlagd för ingen vågar vittna.
Familjeenheten kommer att lämpa över mycket ansvar på dig och inget på pappan. Vi var där flera gånger och pappan ombads varje gång att sluta kalla mig fula ord och skrika åt mig. Han blev nästan anmäld för hot mot vår handläggare. Men jag tvingades lämna barnet till honom trots att allt detta fanns dokumenterat. Min son "frös" i hans famn när han stod och skrek efter mig vid överlämnandet. Familjeenhetens kommentar "men nästa gång ska du inte skrika på mamman".
Det bästa för ett barn är inte, by default, två vårdnadshavare. Det är nog så oftast, men inte alltid.