Föräldrar som jämför sina barn med dina? Vad tycker du?

Vill även tillägga att det även gäller kost och matvanor för barn. Till exempel nu när de var hos oss sist och vi ville bjuda på god mat och dricka. Vi frågade då om deras barn ville ha lite läsk och då fick vi världens utläggning om att deras barn minsann inte dricker läsk och de köper nästan aldrig hem läsk o.s.v..... De ska framstå som så "präktiga."

Jag brukar typ säga "nämen vilka fantastiska föräldrar ni måste vara och vilket duktigt barn ni har"

Jag vet inte varför men jag har aldrig brytt mig om att jämföra med andra barn. Jag tänker att so what liksom om min dotter inte dricker från pipmugg från "rätt" ålder eller lär sig sitta före alla andra osv osv. Kommer jag älska henne mindre för det? Nej! Och även om hon senare skulle vara sämst i klassen och få IG på alla prov...skulle jag älska henne mindre? Nej! Hon är min dotter och jag älskar henne oavsett om hon är bäst i klassen, sämt eller mittemellan.

Jag vet dessutom att nästan alla som skryter om sina barn gör det för att de är just så stolta över sitt barn, och jag har inga problem med att låta dem ha den glädjen :)    

Ok, måste säga att det låter lite störigt. Man behöver inte komma med värsta utläggningen, verkar vara lite osäkerhet från deras sida. Försök att inte ta det alldeles för personligt.

Jag tror att speciellt mannen är lite osäker.
I nästa stund kan han sitta och säga att hans dotter får världens utbrott ibland och är helt omöjlig att få kontakt med (hon är 6 år.) Jag vet att dom har problem med hennes humör och blir väl osäkra hur dom ska hantera. 
Men sen måste han återigen framhävda att hon knappt var född innan hon kunde skriva sitt namn....

Jag har två komplett olika barn så tar sådant med en nypa salt . Det handlar ju snarare om deras osäkerhet än något annat (de andra föräldranas alltså). Vad gäller läsk och godis etc. så tycker jag att det är OK att andra har en annan uppfattning. Våra barn äter godis och dricker saft ibland, men visst hade det ur ren hälsosynpunkt varit bättre om de inte gjort det. Vårt beslut som vi är trygga med och står för. I ditt läge hade jag bara bemött det med att vara trygg och säker på mina egna val....om du känner dig trygg och säker med dina val .

Den erfarenheten tror jag dom flesta har. Personligen så säger jag "vilken tur att alla barn är olika"
Jag är stolt över mina boys oavsett. Och jag tycker du ska vara stolt över dina beslut oavsett vad omgivningen tycker, vi är alla olika, tack och lov för tänk vad trist det hade varit annars =) 

Ja det är väl bara att le stillsamt och säga att vad fint att deras barn är så underbar och fantastisk, och sen försöka inleda ett annat samtalsämne.

Har mer upplevt sådana som har barn som utvecklas lite långsammare och som surt sitter och förhör sig om vad vår son kan. Man vågar knappt svara för att de svartnar i blicken om deras lärt sig gå två veckor senare eller nåt. Och jag har fått höra många långa, oombedda utläggningar om varför folk inte använder tygblöjor och liknande...

Om sådana eller liknande kommentarer kommer från dessa personer ofta skulle jag diskutera detta med dem. Just för att det kan vara jobbigt i längden att umgås med personer som reagerar så mycket över neutrala frågor som om barnen vill ha läsk till middagen. Även om det finns föräldrar som inte tycker sådana frågor är neutrala så bör de inse att även om de undviker läsk hemma, så finns det familjer där barnen får dricka läsk. Så vid besök hos sådana kan frågan om barnen vill ha läsk komma.

Genom att formulera sig så här: "Jag lägger mig inte i vilka regler när det gäller kost som era barn har, men tycker det är jobbigt att höra utläggningar från eran sida bara för jag råkar ställa "fel" fråga, det räcker med att ni säger ifrån på ett vänligt sätt, som t ex, våra barn dricker inte läsk etc.