Erfarenheter av enskild adoption?

Hej!

Jag önskar råd och höra berättelser av er som har erfarenhet av enskild adoption (eller privat adoption som det hette förut). 

Särskilt nyfiken är jag på era erfarenheter av er ansökan till MIA, vilken sorts särskild anknytning ni hade till barnet och hur lång processen var för er.

Jag och min fru har precis blivit godkända adoptivföräldrar av Stadsdelsnämnden där vi bor. Jag är 30 år och min fru är 45 år, och troligen kommer vi inte få fortsatt medgivande om vi måste söka igen om två år. Då många väntetider på adoptionsförmedlingarna är betydligt längre än så håller vi på att titta på detta med enskild adoption.

Vi har väldigt goda kontakter och relationer med Filippinerna, där min fru har tidigare bott och där hon har flera släktingar boende. Den kulturella anknytningen är stark och vi har förstått att det är viktigt. Just nu håller vi på att leta barnhem som kan tänkas att hjälpa oss med detta.

Är det någon här som har erfarenhet av enskild adoption med liknande premisser? Kanske till och med från Filippinerna? 

Hur gick det till för er? Hur lång var processen? Hur mycket tid spenderade ni i landet?

Tacksam för all hjälp vi kan få.