För enkla uppgifter för sonen

Min son var i samma sits. Vi tog fighten med skolan om det hela. Numera går han med klassen över när det gäller matte, och trivs som fisken i vattnet. För lätta uppgifter kan ju göra vem som helst less i längden. Stå på er! 

Ja, det är väl självklart. Läs kursplanerna och kräv av skolan att de ska följa kursplanen. Läroboken är inte kursplanen.

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

Klart du kan säga till, det hade jag gjort. Jag skulle även frågat läraren vad syftet med läxan var. Om din son kan talområdet 1-30 så ska ju läxan ligga därefter. Kanske skulle han hellre ha en praktisk läxa där han använder sina kunskap i praktiken. Personligen tycker jag inte det finns anledning till matteläxa annat än att lära sig alla tabeller i de fyra räknesätten. Träna ex 10-kompisar med din son det har han nytta av i allt senare 6+4, 60+40, 600+400 osv, jättekul med en kortlek med bara de oklädda korten . Lycka till

Å vad jag känner igen mig själv från när jag var liten! Jag kände mig konstant uttråkad i skolan, och framför allt i matte eftersom jag hela tiden låg före de flesta andra och fick "vänta in dem". Jag önskar att min lärare hade gett mig mer att bita i, att någon vuxen hade uppmärksammat mig och låtit mig gå vidare. Då hade skolan varit tusen gånger roligare. Så - ja! Prata med läraren om din son, låt honom gå vidare, få svårare tal, något att bita i. Jag önskar att någon hade hjälpt mig när jag var liten, så han kommer att uppskatta det och kanske slipper han bli lika uttråkad som jag var...

Fast enbart svårare tal hjälper ju inte. Matte är ett ämne som ska diskuteras och upplevas tillsammans med andra barn. Att bara få egna uppgifter där man sitter ensam på nivån funkar ju inte. Det bästa är att få gå med äldre elever som är på samma nivå som en själv. 

Är detta förskoleklass? 1+1, 3+0 låter lagom för en 5-åring.

Klart att du ska säga till, annars kommer din son hata matte. Det måste ju vara jättetrist för honom på lektionerna, ingen utmaning alls.

Noran, Psyke: de flesta barn har vid skolstart bara hållit på med huvudräkning, dvs muntlig fråga, räkna ut svaret i huvudet, muntligt svar. Talen är medvetet enkla för att barnen inte ska fokusera så mycket på uträkningen utan öva på + - = tecknen.

Det skiljer ju så vad barn kan när de börjar första klass. Och ja, läsning och svenska nivåanpassas oftare än matematiken. När jag arbetat i f-klass har flera föräldrar önskat mer utmaning. Jag kan tycka att det är lite tidigt redan i f-klass, men om man ska följa läroplanen ska man ju individualisera undervisningen. I år ett brukar vissa barn få hålla på med problemlösning, uppgifter där man arbetar tillsammans och kommunicerar, praktiska uppgifter m.m.
Lägg bara fram det på ett juste sätt, gå inte på som en ångvält ;), då lyssnar nog läraren bättre.

När det gäller just f-klass så tycker jag att problemet är att många barn vill "börja skolan", men möter en "skola" där de bara får leka hela tiden. Jag känner till många barn där det varit just så. Tragiskt. De tappar sugen med en gång bara för att lärarna i förskoleklass inte förmår se vad barnen behöver.