Hur mycket tycker ni att man ska lägga sig i sambons barnuppfostran ?

Här är vi en familj.
Det görs därmed ingen skillnad på vems barn det är eller vem som är biologisk förälder.

Man har väll lika mkt rätt att tillrättavisa barn om de gör fel oavsett om man är bio förälder eller ej!

Tack för svaren ser att ni har samma inställning som jag.

Men om sambon inte gör annat än skjutsar hela tiden med sitt tonårsbarn då.... jag menar när det är 300 meter till solariet, 150 meter till affären m m  och han ändå skjutsar dit fast det finns cyklar i garaget och fast hon kommer hem nästan jämt vid senast halv tre från skolan... och ändå bara sitter på soffan hela tiden och glor in i datorn hela eftermiddagen, Ska han ändå behöva skjutsa henne (16 år) till dessa ställen innan han ens hunnit tugga maten ur mun när vi ätit? Är det normalt eller? Och att hon bara ska ha och ska ha och ska ha alla olika prylar hela tiden. Nu när julen snart är här så har hon redan fått allt. Vad ska han då hitta på till julen som kan bräcka allt hon redan fått istället för att låta henne vänta lite och få i julklapp. Och alla gjejer som dräller runt och slängs omkring..... Ska jag behöva ha det såhär eller? Hur ska jag någonsin kunna bli kvitt min ovilja mot henne och kunna börja acceptera henne eller tycka om henne? Hur? 

Nej det går inte. Så fort jag har en åsikt om hans barn så "hackar jag" bara enligt honom

Jag lägger mig inte längre i hur min sambo uppfostrar sin särkulle, det var länge sedan jag gav upp där (trodde att man blev tvungen att tycka lika för att det skulle funka, hjärntvättad som man blivit av samhället och synen på hur en familj "ska" vara) och när våra gemensamma barn är stora nog att undra varför nåt är okej för den ene men inte den andre för sambon så kommer jag bara hänvisa till honom så kan han förklara med bästa förmåga varför han gör olika beroende på vilket barn det gäller.

Det är rätt stor åldersskillnad på barnen och jag anser att den uppfostran han har mot våra gemensamma barn är tusen resor bättre än den "uppfostran" han har mot särkullen så jag lider inte direkt, inte våra barn heller.

Särkullen och sambon däremot kommer troligen ha det rätt tufft när de vaknar ur curlingkoman men jag känner att som man bäddar får man ligga. Det bör inte vara en nyhet om man säger så.

Jag tycker att var och en får göra som de vill, blandar man ihop familjer får man ju förstå att det just är två olika familjer och jag kan inte förstå varför man ska lägga energi på att förändra andra ifall man inte ens lyckades i ursprungsfamiljen att fungera tillsammans som en och samma symbios.

Det är inte lika med döden att saker sköts olika i ett och samma hem, bara det finns en bra förklaring som man kan stå för. 

Att det finns orättvisa är inte heller en nyhet och det går nog allt som oftast att även vända en positiv orättvisa för någon till något negativt ifall man skulle vilja.

"jaja, hon får vara ute längre på kvällarna och du känner att det är orättvist? Hon har större risk att bli utsatt för misshandel och våldtäkt, kanske bättre att komma hem lite tidigare ändå inte sant" om man nu ska dra det till extrema ytterligheter.
Bara ett extremt och fiktivt exempel att det som den ene ser som positivt kanske inte alltid är det om man vänder på det. 

Jag & bonuspappan brukar diskutera det mesta gällande barnen.

Däremot kan jag tänka mig att jag haft taggarna utåt om han utryckt sig såsom vissa styvmammor på FL tycks göra, dock gör han inte det utan har mer fokus på "hur löser vi detta bäst för sonen/oss" istället för att antyda att han är en ouppfostrad snordyvel.

här hemma är det samma regler för alla och vi uppfostrar barnen här hemma likadant