• mammiga

    Snälla hjälp, mammig 1 1/5 åring, så illa att jag inte kan natta honom!

    Kort och gott, har en son med diagnoserade sömnrubningar och otroligt känslig med sömnen och får medicin för detta och sover därför liiiitebättre nu. Men iaf. Han är otroligt mammig, har aldrig sett något liknande. Dels så vill han bara sitta på mig hela dagen och ska helst under skinnet på mig. Inga problem när jag inte är där, och dels är han mycket argare/Ledsnare när jag är där för han blir mammig. Han kan vara glad hela dan, vem som än har honom o så kommer jag så springer han o ska ha napp o nalle och bara klättra på mig, men har blir aldrig nöjd. Helst vill han at jag ska bära omkring honom, han är 1 1/5 så det kan jag ju inte göra.
    Nu till det största problemet. Jag kan inte natta honom. Förr var jag den ända som kunde det för han var mammig, nu är jag den ända som int kan för han ska bara upp på mig. Jag kan liksom inte lägga honom i sängen han blir helt förstörd. Och det gååååår verkligen inte att lägga sig brevid honom i vår säng eller i en barnsäng, för han ska absolut inte ligga ner när jag är med han ska bara upp på mig. Men sambon lägger honom på 5 min. E han inte hemma kan jag vara uppe med honom hela natten tills han däckar sittandes tillsut i soffan. Han SKA bara inte lägga sig ner, och gnäller o skriker. Jag förstår inte varför mammigheten inte istället är gosig..
    Jag kan tex inte vara i et anat rum än honom då skriker han sig gul o blå tills jag kommer ut. Han är verkligen otroligt mammig. Men jag måste ju för guds skull kunna lägga honom eller natta om honom när han vaknar på natten.,,
    Snälla har ni erfarenhet, hur länge håller det i sig? Tips och råd? Ska man gosa massor så det går över eller tvärtom? En annan sak är om han inte får som han vill kastar han sig med bakhuvudet i golvet och skadar sig verklgen (detta får vi barnpsykologhjälp med ihop med sömnproblemen) men det innebär att jag tex inte bara kan stp o laga mat och om han drar i mig, bara låta honom dra och fortsäta laga mat, dvs sätta gränser. För han slänger sig tills han skadar sig vilket innebär att jag ar upp honom, avleder eller tex att han får sitta med på diskbänken.
    Dilemmat blir värre för varje dag och önskar all hjälp ag kan få. Nu känns det som det aldrig ska gå över.. Peppning om att det går över hade även vart till hjälp..    

  • Svar på tråden Snälla hjälp, mammig 1 1/5 åring, så illa att jag inte kan natta honom!
  • Glad i hågen

    Oj vad besvärligt!


     


    Men vad menar du med att han ska upp på dig? Om du ligger på rygg, lägger han sig liksom ovanpå då? Eller bara klättrar han? Om han lägger sig, kan han inte somna liksom på dig då?


    Båda våra barn hade en period, och det var nog i den där åldern, då dom vägrade ligga ner vid läggning, man fick hålla ner dom med armen (låter hemskt, men var enda lösningen), dom skrek för full hals men så fort dom slappnade av somnade dom.


     


     

  • Flickan och kråkan

    Peppning:

    Han är 1½ år . Han är mitt i en jättejobbig utvecklingsfas med separationsångest. Min yngsta, som inte har några som helst sömnstörningar eller sömnsvårigheter - sov som ett frimärke på mig nätterna igenom och sov oroligt. På dagarna bodde han mer eller mindre i sjal. Ville bäras hela tiden. Sedan är det ju en ålder med vilja som stål. Det kommer mera av den varan . I mina öron låter det faktiskt inte som du har ett "onormalt" barn för sin ålder, även om jag förstår att det är jobbigt att han tar ut frustration genom att just skada sig illa

    Tips:

    I den åldern vill barn vara med. Ställ honom på en stol vid diskbänken när du ska laga mat. Försök att involvera honom i vardagslivet så att han får hjälpa dig med det du gör. Skaffa ett bra bärredskap - ergonomisk bärsele - så kan du ha honom på ryggen.    

Svar på tråden Snälla hjälp, mammig 1 1/5 åring, så illa att jag inte kan natta honom!