hon satte mig i en obekväm sits..
vad gör man åt saken när man har en svärmor som börjar bli för påträngande?
min sambos mamma är världens gulligaste och trevligaste, hon är långt ifrån jobbig...
iaf vad jag trott fram tills nu..
den dan vi delade med oss den goda nyheten att jag va gravid, fick jag höra många gånger henne skämta om att hon skulle spendera hela dagarna hos oss för att få va med lillen, jag skrattade bort d hela, trodde EJ hon menade alllvar.
Jag bor en timma från mina föräldrar, medans min svärmor bor en kvart ifrån oss. det har blivit nu att hon spenderar minst 1 gg i veckan med oss, upp till 3 gg i veckan typ. bara det är 2 MUCH 4 me , killen är den osociala typen så jag måste va på G hela tiden , and keep it goin me snacken , va social, fika o umgås me henne, medans han gör sitt. jag har valt att jobba nu medans han är pappaledig, jag kommer hem e skit trött, vill vila va me familjen, men sen får man höra att hon vill kommapå besök, fine ,låt henne komma.
Jag ser min svärmor, umgås med henne A LOT, medans jag träffar min familj, 1 gg i månaden , om ENS DET.
Känner bara att på sistone har d vart mkt hon hon hon, och jag hinner knappt träffa min familj.för varje jag känner mig utvilad så vill hon ses.
Hon har sen aug separerats me sin man, men de bor kvar i samma lägenhet, för att han söker fortf efter lägenhet. (kanske df hon spenderar mkt med oss ) anyways, hon om min sambo har planer att öppna nåt eget, de ville först satsa på d här i sverige men eftersom jag o min sambo har haft planer sen långt tillbaka att flytta till spanien, så kom de på iden att öppna nåt där. Japp, innebär att vi flyttar dit, MED HENNE.
Detta fick mig att tvivla , och fick seconds thought om att flytta dit, så jag backade .. och sa att jag inte va så inne i att flytta dit längre..
förklarade senare för min kille att d va pga av hans mamma, jag kände att d för mkt me henne redan här . o jag pallade inte me tanken att flytta ihop me henne till ett annat land.
han va helt förståndig. thank god 4 that.
NU TILL SAKEN ...... för ett par dagar sen , kom hon förbi o vi käka middag ihop, medans vi sitter o äter .. säger hon " aaaah,,eeehm d e nåt jag vill fråga er, men jag ÄR HELT FÖRSTÅNDIG om ni säger nej, men jag har velat typ fråga er ett tag nu har tänkt på d mkt... men ...aaah.... ( min kille slutar äta, ger henne en blick o bara " Säg istället ! du gör mig orolig"...
Aaah asså jag undrar om ni skulle kunna tänka er, att flytta in till mig , och så får mitt X flytta hit för ett tag. du vet jag orkar inte bo me han mera :( och om han drar så kommer jag inte klara mig ekonomiskt, så det skulle UNDERLÄTTA såååå mkt för mig om ni gjorde d här ..ni behöver absolut intee svara nu,, utan ta er tid o tänk efter, prata med varandra om d här o sen ge mig ett svar..."
JAG KOKADE! Jag vart så förbannad! SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ Förbannad, sjäävla grejen att hon ens frågade nåt sånt!
Att jag ska lämna MITT HEM , flytta hem till henne som ettpar zigenare så att hennes exmake ska bo i MITT HEM. Hon är en vuxen kvinna, hur kan man be nåt sånt här? SÄTTA SIN SONS FLICKVÄN i en sån härobekväm sits ? då jag ej har mage o säga NEJ FAN HELLER; jag satt där helt tyst,
Hon frågar en familj ??? det är inte som om d bara va jag o hennes son som bodde ihop, utan vi är en familj nu , finns ett barn i bilden fan ??
nu när jag tänker efter, vafan , jag har min familj, jag menar inte fan kan hon lägga i oss, i hennes issues, be oss om nåt sånt , d e hennes grej ...
jag vet inte,... överdriver jag ? har jag fel ? ska man verkligen tycka synd om henne ?
jag drar inte från mitt hem, vet inte vf men känns som om hon vill d här för att hon vill ha sitt barnbarn vid sida 24/7, o hon gör allt för d..