Jag e säker på att jag har MS.
Är en kvinna på snart 28 år. har en dotter på snart 4. Och jag mår så fruktansvärt dåligt. Jag är rädd. Jag har ångest. Och jag vet inte vad jag ska ta mig till eller ta vägen...
Fick mitt första symptom för 2 år sen, skakningar i benen, som i höften ungefär. Sökte läkare, men blev hemskickad med ett skratt. Som vanligt när man går till en läkare så uppträdde symptomen inte just då och man blir inte tagen på allvar.
Har haft dessa skakningar/ryckningar/spändhet i musklerna och muskelsvaghet i höfterna/benen återkommande då och då sen dess, men dom senaste dagarna har det känts oroande och igår kväll/inatt och nu idag är jag RIKTIGT orolig. har beställt tid hos en läkare men får vänta en vecka.
Nu är symptomen värre också. Det har övergått till armar och fingrar och jag har domningar i ansiktet och sväljsvårigheter (både för saliv, spottar hellre än sväljer och jobbigt att svälja mat, måste typ skälja ner varje tugga med dryck), talsvårigheter, talet blir liksom "fördröjt", jag har svårt att hitta orden när jag pratar med nån och jag både låter full och känner mig dum i huvudet. Jag har som sagt svårt att prata, men även att läsa. Jag måste kissa hela tiden, urinträngningar alltså, och jag har inte UVI, det har jag haft många ggr och jag vet hur det känns, man har ont och det svider, men nu e det bara "fullt" hela tiden. Känner mig svag i kroppen och i ansiktet och halsen känns det jävligt konstigt
Det känns som att under bara 1-2 dagar så har jag helt plötsligt blivit SJUK och jag vet inte vad det är som händer med min kropp. Jag har ingen kontroll över den och "afasi" som nämns i samband med MS, stämmer verkligen inte på det jag har. Koncentrationssvårigheterna skulle jag gärna vilja bortförklara med att jag sen igår varit så himla orolig och att det säkert är därför som jag har skakningar (för att jag är så spänd) och inte kan snacka för att jag är så orolig och har tankarna fulla.
Jag KÄNNER i min kropp att nåt är fel och alla dessa symptom får man inte av att tex en nerv i ryggen ligger klämd. Alla MS-symptom som finns uppraddade på nätet stämmer in på mig och jag är fucking livrädd.
Jag kan inte leva som en jävla grönsak!! Då DÖR jag hellre! Finns det något som skrämmer mig mer än döden så är det att leva sjuk. Vill inte leva om jag inte kan svälja, äta, torka mig, gå ordentligt, skaka hela tiden m.m. Att jag har barn är det som skrämmer mig mest för då kan jag inte ens ta livet av mig, som jag vill redan nu, utan att ha fått en diagnos, men som sagt, ska gå till läkaren om en vecka (vårdcentralen för att förhoppningsvis bli remitterad till en neurolog), men ställer diagnosen själv redan nu, jag vet att det är det här jag har.
Jag är rädd. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
