Går det till så i alla klasser

Nej sa ar det inte overallt. Min dotter ar  4 ar och hennes forskola i Asien har rad att kopa stolar och bord sa att alla barn kan sitta tyst och arbeta bekvamt.

Nagon har forklarat tidigare har att svenska barn inte kan sitta stilla, sa darfor sitter de pa golvet istallet.

Vilket jag tycker ar synd, trodde forst att det vara bara i Afghanistan eller i jattefattiga lander att barnen var tvungna att sitta utan stol.

Min son som är sex år och går i skolan har också en del undervisning när barnen sitter på mattan. Jag har aldrig sett det som något problem eller att det beror på att barnen inte kan sitta stilla. Vi bor inte i Sverige och min son är det enda svenska barnet i klassen.

Däremot så tycker jag att det är lite konstigt att barnens bänkar är placerade som ett U. I min sons skola så har de runda bord med sex stolar vid varje bord.

Jag tycker att läraren borde ha hårdare disciplin på barnen. Men annars så tycker jag om undervisningsformen med att fröken går igenom för en grupp och att förskolläraren lyssnar när barnen läser en och en medan resten av klassen gör eget arbete. Jag tycker att du ska prata med barnens lärare om hur du upplever situationen. Det kanske är så att det egna arbetet är för svårt och det är därför som barnen har svårt att koncentrera sig eller så är det för lätt så att de flesta redan är klara. Hur upplevde du att det var? Var barnen klara eller hade de svårt att koncentrera sig? Fråga även om placeringen av bänkar! Är verkligen ett U optimalt för så små barn. Jag ska besöka min sons skola nästa vecka. Då kan jag återkomma med hur jag upplever klimatet i klassen och hur undervisningen fungerar.

Hur många barn är det i klassen?  

Kan hålla med om att upplägget med att halva klassen skulle arbeta själva kändes lite märkligt, frågade du läraren varför man valt det upplägget? Det jag egentligen vill komma till är  matteboken som jag personligen tycker är en gammal kvarleva. Som lärare har har du styrmedel, läroplan med kursplan och kunskapskrav,  att följa med centralt innehåll som berättar vad undervisningen minst ska innehålla och med kunskapskrav vad eleverna ska kunna efter arbetsområdet. Det är inget läromedel som styr vad barnen ska kunna eller göra och om läraren är en kunnig mattelärare behövs inga böcker för att bedriva undervisning. Personligen använder inte jag ett läromedel utan mixar praktiska övningar med teoretiskt som jag själv producerar, lånar från olika källor mm. Mina elever når sina mål med råge så var inte orolig för matteboken.

Det är 22 barn i klassen.

Det finns bord och stolar till samtliga barn i klassen. 

Jag pratade med sonens lärare i går om mina upplevelser och hon förstod nog hur jag tänkte kring detta men såg inte rörelsen i klassrummet som ett problem inte ens under gemensamma genomgångar. 
Jag tycker upplägget att dela klassen är bra för det är alltid lättare att ta in information och förmedla information till mindre grupper och få feedback att informationen har gått fram. Dock blir det ett stort ansvar för de elever som behöver hjälp och stöttning i det andra ämnet som de ska arbeta självständigt i. Nu var jag med och kunde hjälpa min son, men hade jag inte varit där så hade han garanterat lagt ner arbetet för att bygga plusplus eller prata med kompisarna. Han kan läsa skapligt men det är inget han tycker är roligt och då väljer han gärna nåt annat att göra. Detta tycker jag är viktigt att läraren styr upp.

Får kanske ta ett samtal till med hans lärare.  

Jag reagerar nog starkast på att hon försvarade de barn som mitt under genomgång och när en kamrat fick en fråga att svara på gick fram och viskade till läraren. Hon sa att det är främst flickor som inte vågar räcka upp handen och prata inför klassen som gör så. Men har de inte nåt mycket viktigt att säga så varför gå fram till läraren i det läget, varför inte kunna vänta? De här barnen som tillåts göra så stör ju de andra barnen och blir ju verkligen inte stärkta och hjälpta till att lära sig prata inför grupp.

Jag kan också tycka matteböcker är förlegat när det finns "surfplattor", vilket är vardag för många av barnen idag  
Det jag vet är att min son behöver träna på att skriva, både bokstäver och siffror (finmotoriken) det ser jag inte att de gör när de sitter på golvet och "sorterar" små plast djur. 
Man kanske ska sadla om till lärare för att förstå hur dagens pedagogik fungerar. 

Jag haller med dig.

Det later absolut vidrigt och bedrovligt.

Tyvarr har det blivit sa att manga larare tappat respekt for sig sjalva, och darfor gar det inte att forvanta sig att barnen ska visa respekt for dom.

Hela svenska ideologin bygger pa att barnet ska sta i centrum hela tiden osv istf att barnet ska vara en del av en storre grupp.

Darfor har de flesta barnen ett valdigt stort ego nufortiden, inget avstand till de vuxna, och de bara skulle aldrig forsta att de inte far "stora" andra barn eller en vuxen. "Jag forst" ar det enda de har lart sig pa forskolan i Sverige.

Forut skulle man ha kallat det for dalig uppfostran, men i Sverige anses det som "blomstrande personlighet".
Sa lange sana beteenden ar varderade som positiva kommer den svenska skolan att fortsatta sjunka.

 

Hej
Hade ett samtal med en utländsk kompis som bor i Sverige. Hennes son går i tvåan och det hon beskrev var absolut bedrövligt. Flera barn är väldigt dåligt uppfostrade, eller nej förlåt, de har en "diagnos".
Hon sa att alla barn reser sig när de vill för att gå på toa, hämta nånting, prata med kompisar och har fröken säger ingenting.
Hon sa att ett barn fick ett fullständigt utbrott, fröken var tvungen att bära honom i korridoren och då slängde han sin mattebok som kunde ha träffat en annan elev. Han fick ingen utskällning, ingen konsekvens.
Hur kan föräldrar vilja ha sina barn på svenska skolor undrar jag?
Detta kallar jag inte för skolor, inte ens barnförvaring ska vara på det sättet.