Vad är dem typiska symptomen på språkstörning?

någon?? snälla

Jag har två bonusbarn som bland andra diagnoser även har generell språkstörning. Det innebär för deras egen del att de är sena i sin talutveckling och de ligger efter sin ålder i språkförståelse. De lärde sig färgerna så sent som i första klass. De har svårt att böja orden rätt i meningar och de har svårt att hitta rätt ord i rätt situation. Om jag ber om en gaffel kan jag få en sked även nu när de är 11-12 år...

Här finns massor att läsa om vad det innebär att ha det: http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=69&Itemid=88

Det där med potatismoset har jag fått förklarat med att vissa barn upplever konsistenser på ett helt annorlunda sätt än vad andra gör. Bonussonen har utöver språkstörningen även autism och ADHD. Här finns det lite att läsa om maten: http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/problem_med_mat_och_atande/

Nu säger jag inte att din son har dessa diagnoser! Men om du är minsta tveksam så tycker jag att du ska kontakta specialpedagogen som kan guida dig till vart du ska vända dig för att få till en utredning av sonen.
Vi har fått lära oss den hårda vägen att utan diagnos får barnen sämre hjälp än med en diagnos!

12-åringen fick sin språkstörningsdiagnos tidigt, redan i 1:an tror jag medan de övriga diagnoserna har utretts i år. Det har gjort att han nu går i 5:an men är som en 2:a klassare i sin språkutveckling

Min son är fem år nu och är även han sen med talet, började inte bli intresserad av att prata föräns han var ca 3 år gammal.
Förstår allt man säger, inget fel på hörseln eller liknande, är social, glad, busig och framåt liten grabb .)
I hans fall kan han massor med ord men det är uttalet som strular samt att han pratar alldeles för fort.
Även vi ska till logoped för detta igen då han var vid 3 års och de inte hitta någon förklaring till problematiken.

Det kan ju vara så att er son har problem med munmotoriken tänkte efter det ni skrev om maten, hur är det med bokstäver och så? För oss hjälpte det jätte mycket att träna på hur man uttalar svåra bokstäver som F, ch ljud osv. Då hade vi en spegel och vi kollade på varandras munnar när vi uttalade osv. var både roligt och han lärde sig massor.

Sedan är en del barn helt enkelt lite senare med språket utan att det är något fel. vad jag märkt och som i mitt fall brukar det kunna påverka barn som är mer tidiga motoriskt. eftersom de lägger mer energi på att hantera kroppen än språket.

Det du beskriver att din son gör, dvs upprepar det du har sagt kallas för ekotal och det är en del av barnets språkutveckling. Då är han på väg åt rätt håll . Eftersom din son är fyra år är det dock väldigt viktigt att han får hjälp med språkutvecklingen så att han inte hamnar alltför långt efter. Det kan absolut röra sig om en språkstörning, men för att sätta den diagnosen måste man utesluta andra diagnoser som också kan orsaka en språkförsening. Min son var tex. sen med talet och hängde inte med i leken med de andra barnen på dagis. Han satt gärna ensam och snurrade på hjulen på bilarna istället för samspelslek. Han fick dock ganska snabbt en autismdiagnos. Vi hoppade på ett jätteintensivt tre-årigt träningsprogram och nu är språket ikapp (sonen är aldrig tyst). Även leken och samspelet är betydligt bättre. I lördags började sonen på en vanlig simskola för normalstörda barn och han hänger med i alla vattenlekar, pratar med de andra barnen och svarar på  frågor och dylikt. Det hade vi inte trott varit möjligt för ett par år sedan. Med rätt stöd kan barn utvecklas så fantastiskt bra oavsett om de har en ren språkstörning eller andra diagnoser.

Jag trodde det var 2 skillnader mellan "sen med språket" och språkstörning.
Dels att man kan vara sen utan att det är så grovt som språkstörning. Typ språkstörning light. Att man tror att barnet kan växa ikapp.
Dels att "sen med språket" är mer allmängiltigt (luddigare och bredare). Om man har autism, utvecklingsstörning osv kan man vara  "sen med språket" fast man inte har språkstörningsdiagnos, då denförutsätter att språket är det huvudsakliga problemet.

Stas: Javisst, min son hade ingen språkstörning bara autism. Sedan finns det många barn som har adhd eller autism kombinerat med en språkstörning och så finns det barn som "bara" har en ren språkstörning. Ny forskning har dock visat att så mycket som 70 % av barnen som "bara" hade en ren språkstörning vid tre års ålder fick en npf diagnos senare i livet.

Zelia: Det stämmer jättebra in på mitt bonusbarn som fick språkstörningsdiagnosen i förskoleåldern och först nu vid 12 år fått ADHD + Autismdiagnos!

 Jag har både en pojke med språkstörning (han har autism) och en pojke som är sen med språket. Den äldsta har en språkstörning, när han var liten sa han ord som sen "försvann", och han ekotalade mycket när han började prata, alltså härmade - om jag sa "Vill du ha en apelsin" så sa han "apelsin" fast han kanske egentligen ville ha vindruvor. Han var liksom ointresserad av att kommunicera om det inte var något han ville ha, och då tog han min hand och gick till det han ville ha och försökte få min hand dit.
 Han är 7 år nu, går i vanlig skola och klarar alla ämnen jättebra, fast han fortfarande inte pratar lika bra som andra. Han ekotalar fortfarande, fast det nu är "fördröjt" ekotal, han använder en viss mening eller fras väldigt ofta i perioder. Just nu är det "Jag vet" som svar till allting, vilket ju ibland blir lite tokigt.
 Han säger fel på "hon" och "han", säger fel ändelser, t.ex "bollet" istället för "bollen", han kan fortfarande säga att han vill ha mandarin fast han vill ha vindruvor, och mycket andra "fel". Förståelsen av abstrakta ord är också mycket dålig.

 Om jag jämför med min treåring som är sen i talet, han började prata efter tre års ålder, då ser jag en stor skillnad. Han har alltid förstått vad man har menat, han har alltid försökt kommunicera - använt kroppsspråket, ljud och egna tecken när det inte gått med ord. Så jag har aldrig varit ett dugg orolig när det gällt honom, han har ju kunnat kommunicera. Jag vägrade gå med honom till logoped fast BVC var lite bekymrade. Jag såg ju att det var på gång. Och nu pratar han massor, språket kommer i racerfart! 

 Du får väl se vad logopeden säger helt enkelt, det är ju bra att gå dit och få lite hjälp och tips hur ni ska hjälpa er son!

Smilla75: Ja, det är sant. Det behövs komlementerande forskning. Men egentligen spelar det ingen roll. Ett barn som ligger efter med språket måste utredas det är vi ju alla överens om. Eftersom barn med med autism alltid har en försenad språkutveckling (det är ett av diagnoskrierierna) så måste man alltid utesluta autism när man utreder alla typer av språkförseningar. Hittar man enbart signifikanta problem med språket så får barnet en språkstörning som diagnos. Hittar utöver språkproblem också samspelsvårigheter (vilket ts beskriver att pojken har) och problem med preverbal kommunikation så kan man förvisso sätta en språkstörningsdiagnos (om problemen med språket är tillräckligt grava), men man måste också gå vidare med autismspektrumutredning.

Smilla75: Jag tror inte heller att du har någon anledning att vara orolig, för om dina barn hade haft samspelssvårigheter hade du märkt det . Men en utvecklingsbedömning är aldrig fel utan klokt i vilket fall som helst.

Nu nämns begreppet språkstörning betr.    en treåring i min närhet;  efter 8 veckors behandling hos logoped.   Tidigare sades mer allmänt att barnet var sen i talet.   Och omgivningen fnös och berättade  solskensberättelser om syskonbarn etc, -  för att inte tala om Einsten - ,  som var sena i talet och plötsligt kom allt tal fram som de lagrat  "som ett rinnande vatten.

Utvecklingspsykolog är nu inbokad -   vad innebär det?    Varje googling på språkstörning visar att 70 % av de barnen hamnar inom autismspektrat....

Hej TS, din son är jättegullig på bilden :)
En tanke som jag får är att hans ögon ser sneda ut. Samt att han är väldigt ljust pigmenterad. Detta är bara en reflektion från min sida. Jag vet ju inte hur ni föräldrar ser ut, men det finns en hel del syndrom där man har just sneda ögon och är "ljusare än syskon".

Det finns ju så många att det är svårt att säga något specifikt. Då menar jag kromosomavvikelser och inte tex autism eller apraxi som har nämnts. Men det ena utesluter inte det andra. Man kan kolla efter avvikelser med en microarray, ett kromosomtest. Men först tror jag man gör en magnetröntgen för att se om området för talet är påverkat eller det finns andra avvikelser. Om det skulle vara något så är det bättre om man får reda på det förr än senare. Med rätt resuser kan man komma ikapp snabbt.