Uterusruptur

Fy vad läskigt - tur att det gick bra. Jag har inte varit med om det, men  väldigt nära. Med min första son så lyckades de göra en reva i livmodern när han föddes under akutsnitt. Det gjorde att jag fick ett längre ärr än vanligt på livmodern. Så när nästa skulle födas så fick jag planerat kejsarsnitt pga risk för just uterusruptur.

Men lilla killen hade mer bråttom ut än det planerade snittet (var planerad v39) och vattnet gick i v38. Så ilfart till sjukhuset - jag var jätterädd för det där att livmodern skulle spricka. Sa - "ta ut honom nuuuu" men tyvärr var det redan två akutsnitt på gång så operationssalarna var fulla (vad är chansen för det liksom?). Värkarna satte igång och var mycket kraftigare än med första barnet och så starka att jag kräktes.

I alla fall så när jag väl fick snittet så fort en sal blev ledig så sa läkaren att det var ju tur vi gjorde snittet för livmodern var såå nära på att spricka. Men det gick bra för både mig och pojken. Läkaren har dock avrått från fler barn för mig.

Skulle du bli gravid igen skulle jag gissa starkt på att du får planerat snitt då.  

Oj, vilken tur du hade! Skönt att allt gick bra :)

Ja, blir jag gravid igen så blir det planerat snitt eftersom jag har gjort 2 snitt. Är rätt säker på att bebisen skulle komma tidigare dock då mina barn är födda i 36+4 och 37+3 och planerat snitt där vi bor sker typ högst en vecka innan. Så jag skulle nog bli rätt orolig om förlossningen startade innan och ringa ambulans så man kommer snabbt och säkert till sjukhuset för akut snitt.

Jag har tyvärr också varit med om uterusruptur. Vår första son föddes också med akut snitt, i v 29+3. När jag var gravid med nr 2 fick jag plötsligt fruktansvärt ont i v 36+3. Tänkte först att det kanske var värkar men bara några minuter senare hade jag så ont att jag förstod att något var fel. Vi åkte in till sjukhuset illa kvickt och väl inne där hade jag också så ont att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Läkare tillkallades snabbt och efter ett ultraljud sa han att de skulle söva mig vilket då kändes som en befrielse. Allt gick så fruktansvärt fort.

När jag sedan vaknade upp fick jag veta att sonen mådde bra men att han som läkaren sa "kom ut i grevens tid". Han hade inte andats när han kom ut men de fick liv i honom som väl var. Livmodern hade varit fruktansvärt tunn och det hade varit hål på den.

Hur mådde din son när han kom ut? Var han mycket medtagen?

Vad har läkaren sagt till dig om fler barn? Mig avråder de bestämt. Det känns väldigt tugnt även om jag försöker tänka på att jag är lyckligt lottad som har två söner som mår bra.

Jag födde en dotter i urstruptur mars 2021 vår lilla flicka överle de dock inte! 

Jag fick en uterusruptur 2021 med mitt 3e barn.
Första föddes med akut kejsarsnitt för han mådde inte bra.
Andra föddes vaginalt.

3e gick jag med förvärkar en hel dag som sen satte fart på kvällen och då åkte vi in pga snabbt förlossningsförlopp med andra barnet.
Öppen 3 cm bara och fullt på förlossningen så vi fick ligga på ett undersökningsrum från 21,30-04,30. Vid 01 var jag öppen 6 cm och hade väldigt kraftiga värkar sen dess.
Dock pga platsbrist och mycket på förlossningen var de aldrig inne hos mig så vid halv 3 ringer jag på kl för jag orkar inte hantera mina värkar,  de väljer att ge epidural då bebis inte vill skruva ner sig och jag är då 10 cm öppen.
Bebis skruvar inte ner sig ett dugg och vid kl 06 dippar hans hjärtljud, jag får bricanyl och sån sjuk smärta i magen konstant, man kunde inte röra mig och magen svullnade upp högt upp i magen.

Bebis hjärtljud återhämtar sig men inte jag, jag blir blekare och får ondare. Vid halv 7 kommer läkaren och undersöker mig och bebis är fortfarande högt upp och vid 20 i 7 försvinner hans hjärtljud helt och min smärta har då varat i 40 minuter. Det blir urakut snitt och jag sövs.

När dom öppnar mig har min livmoder gått sönder och bebis ligger utanför livmodern i min buk samt att moderkakan lossnat i samband med detta. 
Bebis andas inte på 5 minuter men överlevde och vi hamnade på neo i 6 dagar för att han behövde hjälp med syresättningen.
Jag hade förlorat 2 liter blod. Men vi mår vara idag men var en tuff tid efter då jag blev sjuk av infektion och abcess så var väldigt nära sepsis chock och fick bli inlagd på sjukhuset i en vecka ca 2 veckor efter förlossningen.

Jag får bli gravid igen men behövde isf vänts i 1 år. Ibland kan man känna att man hade velat ha en 4e men jag skulle nog aldrig våga för tänk om livmodern brister i samband med att den växer. Jag vet att dom säger att den inte kan göra de sålänge man inte är i värkarbete men med vår otur skulle den säkert brista av en hård spark från bebis eller för att den tänjs ut.