Valp som stannar och vägrar gå

Är det för att hon inte vill gå just åt det hållet du vill gå på?

Har du märkt att hon börjat sätta sig mer sällan sedan du började med godiset? När det nya beteendet är befäst så är det meningen att du sakta ska fasa ut godiset, så du ska inte behöva hålla på så hela tiden.

Hur långt går ni då?
En valp ska ju inte promeneras överhuvudtaget, bara ut och rasta... 

Ja exakt, när hon inte vill gå hemåt eller åt ett annat håll än jag. Rasen är envis till sin natur så därför känner jag extra mycket att det är viktigt att vi gör som JAG vill. Vill hon stanna och nosa på ett löv eller nåt under promenaden så brukar jag låta henne göra det en stund, men sen vill jag att hon ska gå med när jag tycker det är dags att gå. Då brukar det spjärnas emot rätt rejält också.

Jag tycker ju att det fungerar och att det har blivit lite lättare och snabbare att få henne med mig med godiset. Tidigare försökte jag mest med glada tillrop, men det blev lite jobbigt att hålla på så var 50:e meter och funkade inte alltid.

Tack så  jättemycket för ditt svar!

Vet om att en valp inte ska på några långa promenader, så det går vi inte på. Vi har en park cirka 250 meter ifrån där vi bor, så dit brukar vi gå och sen gå omkring lite på samma gräsplätt i parken tills hon gjort vad hon ska, ibland busar vi lite också där, och så hem igen.

Hej
En så pass ung valp ska inte gå promenader alls.
Hemmet är valpens trygghet, ju längre bort du tar den från hemmer ju osäkrare blir den = stannar, vill inte gå.
Gör så iställer att du alltid går till samma plats, det skapar trygghet för valpen. Låt valpen bestämma tempo och gå efter den istället. Den upptäcker sin omgivning i allt vidare cirklar. Under tiden kan du träna inkallning, kontakt, sitt osv under lugna former. Bara vara med valpen, sitta i gräset o gosa, låta den upptäcka sin omgivning o livet i egen takt.
Vänta bara, om ett halvår har du en unghund som kan springa hur långt bort som helst utan problem.

Som en parentes blir det oftast värre när vi ska gå sen när jag har busat en liten stund med henne i parken. Då vill hon verkligen inte gå hemåt.

Jag gjorde visst misstaget att skriva promenad. Som jag skrev ovan så går vi alltid till samma gräsplätt i parken  ca 250 meter bort hela tiden och där får hon gå omkring och nosa och se sig omkring.

När min hund var 10 veckor (2 mån) var vi bara ute på gården mellan husen så han fick göra sin behov. Valpar behöver sova mycket och när dom är ute får dom så mycket intryck av allt...tänk på allt dom är med om.
Ett nytt hem, nya vanor, nya lukter och ljud mm mm.
När han var ca 3-4 månader tog jag med honom i bilen och åkte till samma plats nästan varje dag utan andra hundar eller folk som störde, där var han lös och sprang på gräset. Det blev en trygg plats för honom utanför hemmet och samtidigt fick han träning i att vara utan koppel, förenade alltså nytta med nöje...

Det betydde att när han blev lite äldre kunde han gå lös i skogen och att han hade mer koll på mig än jag på honom.... det var en härlig känsla, glömmer det aldrig.
Men så var han världens duktigaste hund också....

Tack för alla svar. Det är inte så att vi går för långt med henne. Det är inte därför hon stannar, för det gör hon ibland innan vi ens hunnit utanför dörren. Hon är pigg och glad och travar med, tills man väljer att gå åt ett håll dit hon inte vill gå. Då blir det tvärstopp.

Men vad tror ni om själva frågan om det är en bra metod att locka med godis för att få henne att vilja gå med? Eller hur har ni andra gjort som upplevt samma sak?