Det värmer....

Min bonusdotter sitter och rita här vid köksbordet, var på hon frågar hur mitt namn stavas...
Jag bokstaverar det åt henne, och några minuter senare får jag en teckning av henne där hon har målat mig, sig själv och lillasyster.

Ovanför bilden på mig står det "XX" och under det står det mamma.

Sen säger hon "du är ju mamma fast du inte födde mig!" och skuttar iväg lyckligt från bordet.
och fortsätter sedan med att "hon ska minsann rita en medalj till mig!"

Och när jag fråga varför "för att du är så bra på att ta hand om min lillasyster och mig när pappa jobbar!" Så där självklart som bara barn kan säga saker.

Det värmer oerhört att få veta att man duger åt bonusen. För 9 ggr av 10 så känner man att ingenting man gör fungerar eller duger åt henne. Man gör bara fel hela tiden.
Gör man nått som man tror är roligt för dem kan man få höra "men MIN mamma gör MINSANN så här!"

Hur som helst, den startade mest tråden för att få alla er tvivlare där ute, det finns bonusmammar som älskar sin bonusbarn och det finns bonusbarn som hör och häpna, faktiskt tycker om sina bonusmammor!