Tvååring som inte vill prata

Ungefär som min son då. Talet kommer när han har tid att lära sig att prata men nu den sista tiden har det kommer mer ord och tecken till hans språk. Det är så  mycket annat i huvudet nu som han håller på med, talet kommer när han har tid.

Är inte det ett ganska vanligt fenomen bland småsyskon? Ta det lugnt, det lossnar nog snart ska du se! Går han på fsk?

Min son blir 2 i sommar. Han har ganska nyligen börja säga några tvåords meningar, tex min mamma, hejdå pippi osv. Annars så pratar han mest sina ord =)
Han kan ju säga bla mamma, pappa, mommo, fammo, Nina, bil, lastbil, tåg mm och låta som olika djur osv.

Storebror snackade mycket o tidigt men alla är ju olika, Lillebror är mer motorisk och mer social osv.

Han har fler ord än min dotter hade vid två år, hon sa typ mamma och titta då. Sen under månaderna efter kom lite fler, men hon kör bara två bokstäver i varje ord, tex "ka" står för anka, väska, docka, osv osv.

Nu är hon 2,5 om ett par veckor och sista 1-2 månaden har det börjat lossna ordentligt i form av ordförråd, hon härmar helt enkelt mer nu osv och orden börjar få något fler bokstäver även om betoningen är rätt konstig (bok uttalas med väldigt kort o tex). Någon enstaka gång sätter hon ihop två ord, tex "pappa borta" men oftast är det bara ett ord i taget. Men vi gläds åt att det äntligen börjat hända något lite rejälare med hennes språkutveckling, hon har varit så frustrerad hela senaste året över att vi inte förstår vad hon vill.

Kunnat peka och visa och också förstå det mesta vi säger har hon kunnat länge dock.

Min äldsta sa 5 ord tills han var 2 år, sedan lossnade det. Han har förstått bra hela tiden....bara väldigt tyst. 2- och 3-ordsmeningarna kom vid 2 år + 3 månader. Han blir 3½ i sommar och pratar mycket och har ett rikt ordförråd men har svårigheter med uttalet och att få flyt i talet. Svårt för utomstående att förstå honom. Har för någon månad sedan varit hos logoped som konstaterade mycket god språkförståelse men svårigheter med uttalet. Det är lite komiskt för han har börjat läsa = ljuda och avkoda ord, men har svårt att göra sig förstådd med talet.

Lillebror har precis fyllt 2 år och pratar nästan lika bra. Han var istället tidig med talet. Jag har två väldigt olika barn .

Min äldsta dotter började prata ordentligt när hon var drygt 3 år.
Hon tränade mer på motoriken än på talet.
men jag var inte orolig så ingen utredning gjordes.
Vi fick träffa en pedagog en gång, och hon såg inget fel på henne och eftersom vi själva inte var orolig för språkutvecklingen så gav hon oss en betänketid på 6 månader om vi ville ha hjälp eller inte.
idga är hon 4½ och pratar oerhört mycket även om hon har svårt med uttal på vissa ord, men det är ju grammatiskt så det är inget jag lägger ner stor träning på annat än att tala om hur det uttalas.
Mer kan jag inte göra

Min yngsta tjej började däremot tala 2-3 ordsmeningen när hon var 1½ år och idga är hon 2½ år och pratar massor och det är ordentligt meningar...
Otroligt skillnad på dem så det är så olika från barn till barn.

Jag själv talade inte ordentligt förrän jag var 4 år.
Pratade som Linus på linjen lol och det var väl ungefär så som Stella talade första 3 åren

Mitt ena barnbarn fyller 2 år nu i Juni´.Han pratar inte heller men han förstår de mesta man säger.De ända han säger är hej.Han går på förskola och dom skulle väl göra något för att få han till att prata mer.Men ja har sagt de till min dotter att de kommer när han vill.Helt plötsligt så pratar han.

Ja, han går på fsk. Jag har också fått för mig att det är vanligt bland småsyskon, undrar varför det är så?Samma fast tvärtom hos mig, min äldsta började prata i hela meningar tidigt, jag minns att vi skrattade lite åt tvåordsmenings-minimum eftersom hon vid två års ålder kunde prata hela berättelser, omnämnde sig själv som "jag" istället för namn etc.

Lillebror är i gengäld bättre på det motoriska, han är högt och lågt och undersöker allt, där storasyster mest satt still och iakttog.

För min dotter "lossnade" det när hon var dryga 2 år, kanske 3- 5 månader efter hon fyllde. Innan dess pratade hon ganska lite och jag vet att jag jämförde henne med mindre barn som pratade oavbrutet. Nu när hon är 2 år och 8 månader pratar hon för fullt, flerordsmeningar.

Samma fenomen här. Storasyster pratde snabbt mycket och tydligt medan lillasyster inte alls kom igång med talet. Redan när hon var 1½ så blev hon skickade till en logoped - då talade hon bara enstaka ord och på hela logopedbesöket så tvärvägrade hon tala. I dag är hon 3 år och pratar och sjunger för fullt - nu har språket kommit igång rejält men hon ligger forfarande efter sin storasyster i språkutveckling. Hur som helst vi fick lite konkreta tips av logopeden angående att skynda på språkutvecklingen.
Var övertydlig i ert eget språk och repetera och fråga om även om ni vet vad barnet vill + börja med teckenspråk som stöd sk stödtecken för barn. http://www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html
Exempel på ett scenario:. Barnet pekar på ett glas och det är helt uppenbart att det vill ha vatten vilket man ju lätt förstår särskilt som 2-barns förälder. Istället för att bara ge barnet ett glas vatten så kan man teckan "dricka" och fråga "vill du ha vatten" teckna "vatten"  - barnet svarar på något sätt. Ta fram ett glas och prata högt hela tiden (känns smått idiotiskt)- "jaha, du vill ha dricka. då tar jag fram ett glas och fyller på lite vatten. Varsågod här är din dricka" teckna "dricka" och "vatten" ett par gånger när du säger det. 
Vi fick även en hel massa fotokort med vardagssaker på & tillhörande tecken på av logopeden - dom gillade dotterna att titta på. Har man inga sådana så kan det ju vara bra att föröska komma ihåg att läsa lite mer bebisbilderböcker + att sjunga mycket med barnet. En sångpåse är jättebra. 
 

I helgen lärde han sig ett nytt ord: glass. Håhå jaja, det gäller uppenbarligen bara att vara tillräckligt motiverad

 Ja, det kan ju hjälpa!

Jag har fyra barn, och den äldsta sa inte heller många ord när hon var 2. När hon var ca 2,5 år kom det en fullständig språkexplosion och det gick framåt med stormsteg. För att stanna av ett tag när hon var 4-5 år och man började misstänka språkstörning och jag vet inte vad.. Själv misstänkte jag blyghet och prestationsångest och logopeden höll med, för språkförståelsen var det inget fel på.

Och jodå, när hon var 5,5 år lossnade det igen och uttalet satte sig på rätt ställe och hela språket bara växte och växte och växte. Idag är hon 7 år och ÄLSKAR språk och nya ord..
I morse berättade hon att hon "gillar att prata komplicerat och att påstå saker för att få fram en reaktion"!!!  Det är inte direkt ord man kan förvänta sig av en sjuåring med "språkstörning"

Jag tror att din son är helt normal, men sen med talet. För honom har det ju funkat rätt bra med gester, så varför lära sig prata? Så länge han kommunicerar och förstår vad ni säger så skulle jag inte oroa mig.

 

barn måste inte prata vid 2 årsålder. en del är tyst  upp till 3 år. alla är olika!!

Min son som blev två den första Maj är likadan! Han säger Mamma, Pappa, Tåg, Bil, nana (banan och mjölk verkar det som) han babblar otroligt mkt på sitt eget språk och verkar inte vara frustrerad över att ingen förstår honom Han är också lillebror och vi är en två-språkig familj så jag är inte orolig.

Hans bror var också lite sen men inte lika sen

Jag knuffar upp min gamla tråd med en uppdatering; för ett par månader sen lossnade det och numera pratar han långa meningar med så gott som alltid korrekt grammatik. Det var som att dra ur proppen ur ett badkar, plötsligt kom allt på en gång!

Brukar man inte säga att vissa barn är "ordsamlare"? De samlar på sig orden lite här och där, och sen bara sprutar de ut :)

Härligt att han kommit igång, om inte för annat...så för att det är så ruskigt skoj att lyssna på deras små berättelser :)