• Fröken Ferdinand

    Oro inför Planerat Kejsarsnitt

    Hej.
    Precis som rubriken lyder så känns jag stark oro inför det kommande kejsarsnittet.
    Imorgon ska vi till förlossningen för att kolla om lill*n fortf ligger i säte, gör h*n det så har vi fått tid för snitt på onsdag (11/5).

    Vi har sedan innan en dotter född -04 och den förlossningen slutade efter 30timmar med akut kejsarsnitt min kropp orkade helt enkelt inte kämpa längre. Jag förlorade mycket blod och var väldigt medtagen i 3dagar efteråt.

    Jag vill ju verkligen inte hamna i det läget igen. Att känna att jag inte kunde rå om mitt nyfödda barn, det var hemskt.

    Min fråga är nu till er andra som genomgått planerat kejsarsnitt: Hur upplevde ni dagarna efteråt? Smärta? Ork?
    Och om ni födde på Varbergs förlossning som vi ska, så är det ju intressant att höra hur bemötandet var från personalen?

    Hoppas ni kan lugna mina nerver lite Solig 

  • Svar på tråden Oro inför Planerat Kejsarsnitt
  • pelo

    Jag får mitt planerade snitt i juli, har inte så många tips att ge dig förutaom att i lugn och ro berätta om din oro för läkaren, är tidigare opererad i buken och var livrätt, fick tala med 3 olika läkare allt från specialister till kirurg när jag skulle opereras och blev väldigt lugn, de är utbildade på att tala om och lugna, lycka till :)

  • MammaKlara

    Min dotter låg oxå i säte och jag fick henne med ett planerat snitt för snart ett år sedan. Jag tycker att det var en jättefin upplevelse! Allt gick lugnt till och alla på op var proffsiga och omhändertagande! Smärtan efteråt var påtaglig men definitivt hanterbar!! Jag var uppe och gick med gåbord samma kväll. Snittades kl 11... Åt ordentliga smärttabletter på bb i tre dagar. Hemma sen bara Alvedon. Efter en vecka kunde jag gå en långsam promenad! Det kommer att bli bra!! Lycka till och berätta gärna hur du upplevde det sen!! Kram!

  • Fröken Ferdinand

    Det låter betydligt bättre än det jag upplevde under mitt akuta snitt.

  • MJ70

    Jag fick första med urakut snitt och andra med planerat snitt.

    Måste säga att själva förlossningarna var mil ifrån varandra.

    Med första hade vi gått 14 dagar över tiden och legat inne i tre dagar på förlossningen på igångsättningsförsök då det plötsligt började komma in en massa folk och maskiner och sen skreks det bara "-Nu blir det snitt" alla sladdar rycktes och de rusade ut med sängen till hissen och några minuter senare var hon ute. Sövdes i ett paniktillstånd. Fruktansvärt.

    Vi väntade i 17 dagar på att komma igång spontant med nr 2, vägrade igångsättning efter förra misslyckandet så jag hade blivit lovad planerad snitt om jag inte kom igång.
    På hissen ner till det planerade snittet började både jag och min man få panik, då vände sig sjuksystern till oss och sa ta det lugnt det är minst 30 minuter kvar. Allt var väldigt lugnt fick upp tjejen på brösten direkt och sen låg hon där medans de sydde och hela vägen upp till bb. Väldigt fin upplevelse som verkligen kändes som en förlossning.

    Dessvärre hade jag väldigt jobbiga efter-komplikationer och jag hade önskat att det funkat vaginalt men trots allt en mycket bättre förlossningsupplevelse med planerat snitt än akut.

    Väntar nr 3 denna gången och nu har jag inte längre något val, så det blir snitt igen. Och ja, jag är nervös ändå. : )

  • Furstinna

    Jag mådde toppen från början till slut. Jag var också orolig men de hade jag absolut inte behövt vara. Jag var uppe och gick efter nån timme och behövde inget smärtstillande alls. Jag var lite trött, det var de enda. Allt gick lugnt under KS och under tiden dom sydde ihop mig så låg flickan och ammade, det va jättemysigt :D



    Lycka till.

  • Fröken Ferdinand

    Ja de blev faktiskt en väldigt fin upplevelse.
    Allt gick mycke lugnt.. Och jag förlorade inte alls så mycke blod som med akut snittet. Efter några timmar va jag uppe och duschade.. Hade lite ont men fick citodon som hjälpte bra.. Efter två dygn va vi hemma :)
    Med akut snittet hade jag inte ens kommit upp ur sängen vid den tiden.. Tog tre dygn innan jag va såpass att jag kunde ta mig ur sängen med hjälp av två sköterskor som nästan bar mig..

  • Zäta

    Jag födde mitt första barn i Varberg. Vaginalt.. men personalen var helt underbar! så snälla och hjälpsamma. Både på förlossningen och BB. 

    Mitt andra barn kom med ett snitt. Han låg i säte, precis som din. Vändningsförsök misslyckades. Detta var i Borås. Jag mådde jättebra efter snittet. Tappade inte så mycket blod och smärtan efteråt var inte alls farlig. jag fick upp honom på bröstet direkt och var vaken under hela operationen. Jag var utan Mio i ca 30 min för då sydde läkarna ihop mig. Under tiden var min sambo med sin son och de vägde och mätte honom. Sedan kom de till mig igen och jag fick gosa med dem hela tiden :)

    Jag tror att ett planerat snitt är mycket lättare att ta till sig och återhämta sig från än ett akut. 


Svar på tråden Oro inför Planerat Kejsarsnitt