Thaleia skrev 2011-05-11 08:40:26 följande:
Fast vad säger att TS son har en språkstörning? Han kanske bara har en språkförsening vilket är två skilda saker.
TS:
Min son var också jättesen med talet och det var nog inte förrän han var runt 4-5 som det började lossna på riktigt. Han fick gå hos logopeden som gjorde en bedöming och sa att det var en språkförsening. Vi fick lite övningar och så var det bara att prata mycket med honom, läsa och ge det tid helt enkelt. Nu går sonen i förskoleklass och talet har blivit SÅÅÅ mycket bättre. Fortfarande kan det finnas vissa ljud som kan låta lite konstiga men det handlar mest om att bekvämlighet (han förenklar) för när man ber honom upprepa så har han ljudet. Han ska bara komma ihåg att få fram det också när han pratar.
Jag menar förstås inte att sätta en diagnos på TS barn, men numera skiljer man vad jag har förstått inte på språkförsening och språkstörning på samma sätt som det gjordes för ett par år sedan, när min dotter först remitterades. Jag klipper in från vår logopedsida
"Språkförsening/språkstörning
• fonologisk språkstörning där barnet inte hunnit strukturera ljudsystemet
• artikulationsavvikelser
• verbal dyspraxi (barnet har svårt att planera talrörelser)
• dysgrammatiskt språk (problem med ordens böjningsform, ordföljd m.m.).
• förståelseproblem (outvecklad ord- och satsförståelse)
• generell språkstörning (barnet har problem med alla delar av språket, d.v.s. tal, språk och språkförståelse)"
Men visst har du rätt i att en språkförsening kan hämtas in och inte ge ytterligare problem. Dock kan ändå vara skäl för remiss så man kan konstatera att det inte rör sig om en allmän utvecklingsförsening. Hellre för mycket hjälp 'n för lite.