Blev ni annorlunda bemötta för att ni är unga?

Jag blev aldrig bemött på något annorlunda vis pga min ålder mer än kanske första gången jag ringde för tid till inskrivning (Var då 18) och hon i luren hojtade till "Oj, en ung flicka!". Men tror inte det var menar som något negativt.

På förlossningen fick jag en barnmorska som hade fått barn i samma ålder som mej (19) så hon hade kanske mer förståelse, jag vet inte. Men upplevde iallafall aldrig att någon brydde sej om min ålder. :)

Nu är jag 2O och sonen är snart 9 månader gammal. Ser mej aldrig som en ung förälder dock

jag var 18 med första och fick höra både det ena och det andra ifrån min barnmorska. Bla så trodde hon jag ljög om att jag inte drack för hon visste minsan hur tjejer i min ålder drack. Hon tyckte också att jag skulle se till att ha stöd efter förlossningen eftersom jag var så ung trotts att jag hadde flyttat hemifrån. Man måste tydligen ha extra stöd när man är ung. Hon frågade även min sambo om han drogade för hon viste att hans bror gjorde det och dom gick hos en annan barnmorska under samma tid. Kistan kan göras lång.
Under förlossningen var det väldigt blandat. Första barnmorskan var väldigt nedlåtande och daddade med mig som ett barn medans dom andra efter var jättegulliga och berömde mig för att vara så stark för min unga ålder, när en tittade i papprena och såg min ålder så utbrast hon med, OJ jag trodde inte du var så ung så som du hanterar detta så bra.

Nu är jag 25 och får fortfarande kommentarer men jag struntar i det numera. många blir förvånade över att jag har två barn och har svårt att hålla minen.

just det, när jag ringde för inskrivning så frågade hon om jag ville ha abort, hmmm?
man får låta sånt rinna av en och svara trevligt. jag svarade nått i still med NÄÄ jag vill ha tid för inskrivning

Var 18 år med första barnet och 20 år med andra... Nu 22 år när jag väntar tredje...

Jag har aldrig förväntat mig att bli annorlunda behandlad o sätter inte mig själv i facket "ung förälder". Jag är bara förälder helt enkelt och har aldrig sett mig som ung mamma s a s... Jag är mamma helt enkelt O jag har inte heller blivit bemött annorlunda utan vi har nog blivit behandlade som "alla andra" =)  (vi har fått mycket positiva kommentarer däremot o det kanske är  det som varit "annorlunda"?)

Jag var 20 när jag blev gravid och har inte fått någon negativ respons. Inget jag märkt av i alla fall ;)
Min barnmorska nämnde ett par gånger att det var roligt med lite yngre patienter också

positiva har jag också fått, men varför? ska man ha en klapp på axeln för att man klarar vara förälder fast man är ung? Jag vill varken behandlas negativt eller få kommentarer som. Vilken bra mamma du är fast du är så ung eller liknande.

Njaa, jag är inte så ung, 25 under större delen av graviditeten. Så jag tror nog inte de flesta tänkt på mig som så ung. Men jag hade ju en liten rolig incident.

Eftersom jag har en syster med Downs syndrom  skulle jag göra NUPP/KUB testet. Då ska man först ta ett blodprov. Och tanten som tog blodprovet var lite skojig. Först gick hon PÅ OCH PÅ om hur ung jag var för att göra testet, att hon aldrig haft någon under 30 för det förut blaaa blaaa. Efter denna föreläsning började hon korsförhöra mig om ifall jag och killen var ihop, om vi hade jobb, hur vi tänkte försörja oss osv. Detta var ändå ett ganska kort möte för att hon skulle ta några blodprover. Men hon hörde ju inte riktigt till mödravården iofs. 

Påminde lite om en läkare jag träffade året innan när jag fick sista p-pillren utskrivna. En äldre man, jag var alltså 23 vid tillfället. Höll en lång föreläsning för mig om hur fruktansvärt olyckligt och hemskt det var när unga flickor som jag blev gravida  utan skydd. Kändes väl dels som att jag var fel publik (jag var ju där för att fixa piller) och dels, som att den kanske hade passat bättre för en 13 åring. Vi började försöka bli gravida ett halvår senare...  

Man vill ju bli behandlad som vilken mamma som helst, oavsett ålder.. Men det är ändå tråkigt att många barnmorskor eller dylikt måste betona att "vad duktig du är för att vara så ung" eller att man får extra beröm för att man är ung, eller ens påpeka ens ålder.
Det är ju rätt konstigt, det är ju ingen som pratar om ålder om man vore 25+, exempelvis säger "vad duktig du är för att vara i den åldern du är!" på samma sätt borde man inte säga till unga "vad duktig du är för att vara så ung", det är ju nästan som att säga till en 35-40åring som får barn att "vad duktig du är för att vara 'äldre'" och det säger man ju inte, men när det är unga så är det som att det plötsligt är Okej att påpeka åldern... tur så är ju inte ALLA barnmorskor, undersköterskor osv sådär, utan många tar det ju faktiskt bra :)

Det har inte varit några uppmuntrande kommentarer på ett nedlåtande sätt, utan tex min barnmorska har sagt att det är en bra ålder att blir gravid o föda i... Första barnet opererades ett par gånger o då var det en sköterska som tyckte vi (Jag o min man) var starka som gick igenom detta tillsammans och hanterade det bra trots att vi var unga (18år)...

Jag behöver ingen klapp på axeln, men hellre positiva än negativa kommentarer ochjag har aldrig upplevt nån komentar som nedlåtande... =) Tvärtom tycker jag det är BRA att vi inte setts ner på bara pga vår ålderoch att folk påverkats positivt och kanske fått ändra sina fördomar ^^

Jag tror det kan bero på att många är så negativt inställda mot unga föräldrar och det vet ju oftast föräldrarna, så kanske ger man sådana kommentarer, inte för att dom trodde tvärtom egentligen, utan bara för att dom unga föräldrarna ska få veta att alla inte är negativa =)

Jo det är sant, så kan det ju vara :)

Bm frågade helt ot saker som har du körkort - jasså men vad har du för bil då , och om jag kunde laga mat och vad för maträtter jag kunde laga- jag var 18....

Fick aldrig några negativa reaktioner eller kommentarer ifrån MVC, dock var personalen på ungdomsmottagningen där jag först gjorde testet som visade positivt riktigt hemska och i princip tvingade på mig en abort emot vår vilja. Men som tur var stod jag och min dotters far på oss och i dag är mitt lilla underverk snart 4 år, medan jag själv snart blir 20. Utöver den tanten där har jag aldrig blivit bemött annorlunda eller fått negativa reaktioner.

Nej, jag har aldrig känt mig annorlunda bemött.

Enda påpekandet jag fått återkommande om min ålder är att jag är ovanligt intelligent och vuxen i sättet.

Aldrig annorlunda eller dåligt bemött av vården, men däremot av äldre mammor.

Jag blev gravid när jag var 18. Och överraskad som jag var så ville jag träffa en barnmorska på ungdomsmottagningen för att få det bekräftat att jag faktiskt va gravid. Jag fick för mig att testet jag gjort hemma kanske det var nåt fel på eller så.. Så jag åkte till ungdomsmottagningen och sa att jag just fått veta att jag var gravid och jag ville träffa en barnmorska. Jag får till svar att testerna man gör hemma stämmer till 99 %, och jag tänkte jaha okej. SEN frågade tanten när jag kunde komma tillbaka för möte med kuratorn!! Jag kanske såg ung och förvirrad ut men det var verkligen inte så. jag var bara överraskad att jag fått veta att jag var gravid. Hur som helst slutade det med att jag fick gå till kuratorn och prata om min plötsliga graviditet trots att jag inte hade några som helst behov av att gå där... Det är första och enda gången som jag har känt att nån hade "fördommar" om ungdomar. bara för att jag är ung och gravid så måste jag väl må dåligt av det och behöva prata med nån??

Men  detta var endast på ungdomsmottagningen, inte av mvc eller bvc.

Har inte fått en enda nedlåtande kommentar av alla olika BM jag träffat eller olika läkare. Men har mer tänkt att jag blir förälder inte ung förälder.

De kommerntarer jag fick var från bekanta eller dvs släkt. Att jag var för ung, hade mycket framför mig i livet osv. Då var jag trosts allt 20 år och fyllde 21 ca 3 veckor efter förlossningen.

Nu är hon 6,5 vecka och har inte fått någon kommentar alls förutom att hon är världens sötaste

Första barnmorskan sa många kränkande kommentarer. Som att vi skulle bli dåliga föräldrar om vi inte tog emot psykologhjälp som kunde förklara preeeciiiis hur vi skulle göra. :S

Av resten har vi blivit bemötta som vilken förälder som helst. Alla har varit positiva och trevliga! :)