Två små nojjor inför förlossningen
Vet inte om det här passar in under förlossningsrädsla men isåfall får en moderator flytta tråden.
Jag är nu i vecka 35 och tankarna har börjat cirkulera runt förlossningen. Själva förlossningen har jag en rätt så avslappnad inställning till. Det är inget jag kan kontrollera eller planera utan det är bara att följa med, så att säga. Jag har inte planerat någon smärtlindring utan förväntar mig att barnmorskorna (som arbetar med detta dagligen) kommer att se när jag har tillräckligt ont och sen erbjuda mig den bäst lämpade lindringen.
MEN... det jag har börjat fundera på är två saker:
1. att spricka
2. att råka göra mina behov vid fel tillfälle, så att säga
Spricka vet jag är svårt att undvika. Vet inte varför jag börjar bli orolig för det. Kanske mest för att det verkar minst sagt obehagligt. Ni som har varit med om detta, är det något man kanske inte bryr sig om när det väl händer? Eller finns det nåt man kan göra för att undvika det? Är det vanligt att man spricker?
Jag har hört att man kan be om att få lavemang när man kommer in till BB. Har också hört att kroppen sköter det där själv nån dag före. En kompis har sagt "men dom som jobbar där är van". Kanske det, men inte jag. Jag kan inte ens sitta med toa-dörren öppen när min karl är hemma (och då är det 14 år sen vi träffades). Får man kateter? Hur vanligt är det att man råkar göra nr 1 eller nr 2 "av bara farten" när man ligger och föder? Spelar det nån roll om man ber om lavemang innan?
Jag fick inte lavemang. Jag ville inte ha det heller. Men min kropp tömde liksom sig själv under hela värkarbetet. Fick springa på toa säkert sju gånger under två timmar så det var tomt sen när sonen tryckte sig ur min kropp. 
