Hur hantera makens hemlängtan?

Grattis till sonen. Coolt att födas under revolutionen. Uppenbarligen inte lämpligaste tillfället att flytta permanent just nu. Har ni råd att åka dit på semester så ska ni se till att alltid ha en semester inplanerad. Det kan lätta på trycket en del!

Finns det ingen mojlighet att nagon av hans slaktingar kan bo har i Sverige,det tror jag skulle hjalpa . Egyptierna ar ju sa sociala manniskor och har ar det valdigt lugnt sa jag forstar honom.

När saker och ting har lugnat ner sig, kan ni ra semester alt. ta tjänstledigt mitt i vintern för att vara i Egypten?

Har ni funderat på ett tredje land? Vi har flera vänner här i London som har hamnat här pga just en sådan situation du är i. London är en "melting pot" av en massa olika kulturer och man kan alltid hitta någon att umgås med från en liknande bakgrund. Det bor massor av svenskar här!
Arbetsmarknaden ser också mycket bättre ut än senaste åren så borde vara relativt enkelt att få jobb. Kanske är lite enklare för dig att anpassa dig också? Jag antar att det är ganska stora kulturella skillnader mellan egypten o sverige.
Kram

Tack för alla svar! Det är verkligen en knivig situation för oss och jag vet inte riktigt åt vilket håll jag ska vända mig...

Sedan min man kom till Sverige i maj 2009 har han varit i Egypten tre gånger (jag har varit med honom två av dessa), och han har då stannat en månad två av dessa gånger och en vecka nu senast i december (jag var höggravid så det var allt han fick!). Nu har vi planerat att åka ner två månader i sommar, alternativt att åka ner sex månader i höst om han får fast anställning på sitt jobb och vi kan vara föräldralediga samtidigt. Förutsatt att läget i Egypten är hyfsat stabilt förstås... Men inte ens vetskapen om att vi snart ska åka dit tycks hjälpa honom. Vi har ju åkt ner en gång i halvåret så det har inte varit för långt mellan gångerna.

Mycket handlar nog också om att han har svårt för den svenska mentaliteten och upplever att det inte finns något "liv" här. Jag förstår vad han menar och jag har ju själv valt att bo utomlands i perioder just för att jag själv inte trivs så bra i Sverige. Vi pratade mycket om att flytta t e x till England när vi träffades, mycket utifrån språket också. Jag är socionom och vet att det behövs mycket socialarbetare i England, så att få jobb skulle kanske inte vara så komplicerat för min del. Däremot har jag hört att det är mycket stor arbetslöshet där nu och att det är extra svårt att få jobb om man är "utlänning" (läs: arab/muslim). Jag vet inte. Jag älskar London och har alltid velat bo där, så för mig skulle det vara underbart att flytta dit! Men hur klarar men det ekonomiskt då det är så dyrt där och hur funkar det med barnomsorg?

Ärligt talat skulle jag hemskt gärna bo i ett land med lite trevligare klimat också, men då kommer ju språkfrågan in. Jag pratar bara svenska, engelska och lite arabiska och min man detsamma. Att flytta till t ex Frankrike eller Italien skulle känns väldigt stort i och med språket. Visst kan man lära sig ett nytt språk men det skulle antagligen ta lång tid innan jag skulle kunna jobba som socionom på franska/italienska/whatever...

Nu när jag sitter och skriver detta inser jag också att jag antagligen är lite skraj för att flytta, fastän jag gärna vill. Man vet vad man har men inte vad man får...

Att flytta till ett tredje land tycker jag låter som ett bra alternativ.

Ja vi får väl se hur det blir, om vi flyttar till ett annat land, bor kvar här eller flyttar till Egypten så småningom. Kanske blir det ltie mer uthärdligt här när solen kommer fram igen? Och så får vi försöka göra det bästa av situationen ett tag framöver.

Finns det inte någon Egyptisk förening i Göteborg han kan ta kontakt med så att han kan träffa sina landsmän.
Ibland så känns inte hemlängtan så stor när man träffar folk från sitt egent land där man bor. Har ni tänkt på Dubai (Emiraterna), visserligen är det inte Europa men det är också  någon sorts "melting pot" där ni skulle kunna bo till det blir bättre i Egypten. Du säger att du pratar engelska och lite arabiska så jag tror inte du får det svårt att  hitta jobb där. Lycka Till!!

Det finns säkert organisationer i Sverige som anställer för utomlandsarbete. Då får du lön/pension i sverige.

Själv ser jag arabisk ut (är dock inte det) och bor i Scotland. Jag har svårt att tro att din man skulle ha svårt att få jobb pga. sina rötter. Tycker absolut inte att UK är lika främlingsfientligt som Sverige kan vara. Tycker ni ska fundera på det! Södra England är ju ändå inte lika kallt som Sverige.

Jag känner faktiskt en svensk socionom som bor och jobbar här i Aberdeen i Scotland. Hennes man kommer från Kenya och dom bodde också i Göteborg innan dom flyttade hit. Hennes man vantrivdes också och tyckte att det var förnedrande att söka jobb i Sverige då ingen vill anställa honom :( han är ingenjör så det handlar inte om att han var outbildad. Iallafall så trivs dom bra här :)

Ja det verkar som att många "blandpar" väljer att lämna Sverige, som som du säger Lilja87 är främlingsfientligheten stark här. Kanske är det som du säger att det är mindre främlingsfientligt i England? Vi bor i Göteborg och i området där vi bor fick Sverigedemokraterna 10% i riksdagsvalet. Lagom kul att ha den vetskapen!

Min man fick jobb efter bara 1,5 år i Sverige, men det var genom kontakter och mycket tur tror jag. Han har sökt massvis med jobb innan han blev tillfrågad om att börja jobba på stället där han är nu.

Om vi inte precis hade fått barn skulle jag inte tveka på att flytta, men plötsligt känns allt mycket svårare när vi har en liten att tänka på. Jag är ju föräldraledig nu och förvisso kan man ju ta med sig föräldrapenningen utomlands i sex månader för att prova på. Vi hade tänkt tillbringa ett halvår i Egypten beroende på hur läget där är, men är det så att det inte går så kommer vi förhoppningsvis att åka någon annanstans. Södra England är trevligt! Brighton kanske? Jag gillar London väldigt mycket, men det är ju himla dyrt att bo där.

Hej Kallfront,
min man har ockås egyptiskt ursprung men bor inte här än (kommer flytta hit om ett år) utan bor i Dubai. Precis det du beskriver är jag rädd för att min man kommer känna när han flyttar hit. Fast vi planerar att bara bo i sverige några år för att sen flytta tillbaks till Dubai.

Precis som Flores01 föreslår, skulle jag föreslå att ni bosätter er i Dubai, för då får ni både den arabiska och den västerländska världen. Du klarar dig med engelska för att få ett jobb där.

Får jag fråga dig hur snabbt din man lärde sig svenska?

Hejsan!

Jag har ingen Egyptisk man men bor sjalv i Australien och min sambo kommer harifran. Jag kan till och fran fa hemlangtan men det ar inte ett bra tillfalle just nu att flytta hem pga karriarer och vi vantar varat andra barn. Om vi flyttar hem vill jag kunna jobba pa en gang sa min sambo kan plugga svenska, och jobbar han har i nagra ar till kommer han att ha mer erfarenhet nar vi flyttar (om det blir av). 

Hur som helst nar jag har hemlangtan ar min sambo valdigt stottande. Han sager att vi kan flytta nar som helst om jag vill. Han ar aven valdigt man om att jag far aka hem regelbundet och vi forsoker att inte tanka pa de kostnaderna utan de resorna prioriteras alltid. Under mammaledigheten har jag aven akt under en langre tid for att spendera lite tid hemma och att mina foraldrar ska fa lara kanna sitt barnbarn. Min sambo ar aven valdigt positiv till Sverige (han har aldrig bott dar sa det ar nog jag som ligger bakom att han tror Sverige ar det basta landet i varlgen....), men bara att han har tyckt om Sverige nar vi ar dar pa semester och pratar alltid positivt om Sverige vilket kanns bra.  Nar vi kommer tillbaka till Australien efter en resa till Sverige planerar vi alltid in nasta sa jag vet nar jag kommer att fa traffa min familj igen. Det underlattar lite.

Han gar aven och lar sig Svenska, tycker det ar jatte bra att jag pratar svenska till var son och foljer alltid med till svenska firanden (aven fast de inte alltid ar jatte roliga). Sa det jag vill komma till ar att hans stottande gor att hemlangtan inte ar lika jobbig. 

Jag laste ovan att det rekommenderades att bo nagonstans mitt emellan. Det ar ju en bra ide om ni hittar nagonstans dar ni bada trivs. Vi bodde pa ett stalle i over tre ar dar vi inte hade varken hans eller min familj i narheten (narmast var 5 timmar med flyg). Vi trivdes bada jatte bra dar men efter vi fick var son sa insag vi hur skont det skulle vara med att ha familj i narheten. Under de aren gick all var semester och pengar till att antingen aka och halsa pa min eller hans familj. Vi hade aldrig tid eller pengar till att aka pa en veckas semester som familj. Nu bor vi nara hans familj, och aven fast det inte ar min familj, sa ar det guld varda att ha lite extra hjalp under den tiden man har smabarn. Dessutom sa behover vi inte langre aka och halsa pa dem sa vi kan satsa pa en langre svensksemester drygt varje ar och en kortare semester med bara familjen. Men for er kanske att hitta ett stalla att bo pa mitt emellan skulle passa utmarkt!!! Jag ville bara dela med mig av hur vi har resonerat.

Hoppas att ni hittar pa en losning som fungerar for er!