Det är nästan som Sverige fast inte riktigt. 
Rent generellt är det lätt. Svenskar ses som rekordeliga, ordentliga och arbetsvilliga, och därför brukar det vara relativt enkelt att få hyra en lägenhet och skaffa jobb. Skola och dagis fungerar inte riktigt som i Sverige. Fråga i den här tråden, där vet de allt
:
www.familjeliv.se/Forum-3-45/m50377790.html
Som svensk har man också den stora fördelen att man lätt kan kommunicera och ta till sig information osv, så det är inte precis svårt att tex prata med myndigheter och sätta sig in i hur saker fungerar. Arbetsgivarna brukar också vara villiga att hjälpa till i början, med skattekort, personnummer och annat man måste ha för att få lön.
Den STORA kulturella skillnaden är matkulturen. Utbudet i vanliga mataffärer är inget att hurra över, och även om man går till en dyrare och exklusivare mataffär ligger de sisådär 10-15 år efter Sverige i utbud. Högt pris behöver inte heller betyda kvalitet.
Stora, starka norrmän tycker det är helt OK att äta två smörgåsar till lunch för det är de vana sedan dagis. Den enda gång jag sett en norrman ta till "åk hem till Sverige då om det är så j--la bra" var just i en nätdiskussion om (bristen på) varm lunch på dagis. 